Flying Dog vs Hopping Frog @ Monks

Torsdagar numera verkar likna spontana ölprovningar allt mer. Så även denna, med ett kamratgäng som lite hipp som happ dök upp på Monks så blev det att prova rätt mycket gott.

Av en slump blev det också så att 3 stycken Flying Dog provades samt 2 st Hoppin' Frog samt lite annat. så varför inte göra en liten match av det hela? Lite nedkortade recensioner dock.

---

Snabbnotiser för övrigt är:

• Goose Island Bourbon Country Stout är lika god som vanligt.
• Även New Holland 1554 Enlightenment... och Arcadia IPA provades, men de får komma mer om dem senare
• La Trappe Quadrupel på fat tycker jag är mer kola-aktig än på flaska
  

---

Först ut blir Flying Dogs 3 öl med Flying Dog Double Dog ut först, på tapp.

Skum: Äggfärgat skum med minimala bubblor.
Färg: Gyllenfärgat lite mörkare koppargyllene färg.
Doft: Kraftigt med humle, mycket citron och god lite torrhumlad nötig doft.
Smak: Mycket mycket humle i smaken. Viss sötma som drar åt plommon/russin-hållet med sin fruktighet. Underbar fyllig beska och fruktigt och gott i eftersmaken. Lite av allt och just fylligheten,, torrhumlekänslan och variationen är perfekt.

Betyg? - Bäst, fin kraftig och mångfacetterad pale ale!

---

Näst ut blev Flying Dog Kerberos Tripel, en Abbey Tripel på 8,5%

Skum: Inget direkt skum, små små skumrester och minimala bubblor
Färg: Dovt gyllengult
Doft: Cider? Blandat med lite apelsin? Väldigt oklar doft till en början, lite kryddighet och lite död/avslagen humle där i doften också. Äppelciderdoft tycks till en början. Lite gammal? Står bäst före 12 april 2010 men vete fan. Doften växer efter ett tag dock.
Smak: Lätt till medel munkänsla. Kolsyran dör rätt snabbt i munnen och blir en väldigt len känsla. Inte så kraftig alls med tanke på procenthalten. Lite apelsin och äppelmust smak tycker jag med vissa lite lättare jäst och korriandertoner. Jag ser att de använt pilsnermalt i den och det tror jag gör den lite enklare i smaken.

Betyg? - Ok+, en trevlig lättdrucken Tripel som mer påminner om (vilket påpekats på ratebeer också) en white ale eller liknande. Får nästan ett högre betyg efter ett tag, lite spretig i smakerna men god.

---

Sista Flying Dog'en för ikväll blev Flying Dog Porter.

Skum: Minimala bubblor, rätt mjällt skum med cremeaktig färg
Färg: Ljust rödsvart
Doft: Mörkt rostat kaffe och choklad utan den typiska påträngande bitterheten. Något jag tyckte kändes gott och trevligt. Lätt vinösa dofter också men i harmoni med det andra.
Smak: Medel till stor munkänsla men med lite cola-aktig portersmak. Troligen på grund av kolsyran. Inte så mycket eftersmaken med med liten beska och smak av choklad och kaffe. Mycket god fyllighet . Den trevliga kolsyran tillsammans med en lite syrlig smak gör den mycket drickbar.

Betyg? - Bra, kanske lite smaklös till en början, men väldigt trevlig att dricka.

---

Så, Flying Dog får 13,5 poäng av 21 möjliga enligt gamla betygskalan - 4,5 som slutbetyg då.

Nu blir det Hoppin Frog!

---

Först in kom Hoppin Frog Hoppin To Heaven, en IPA som vi får se om den kan stå upp emot den väldigt väldigt goda Mean Manalishi!

Skum: Minimala bubblor, lätt äggvitt skum som sjunker sakta
Färg: Halvgrumligt och mörkt kopparfärgat
Doft: Mycket färsk humle men ändå med en lätt nötighet och bra citrusdofter och lätta tropiska frukter.
Smak: Lätt munkänsla. Först en distinkt fruktighet som sedan blir till en trevlig eftersmak. Inte så besk som jag hade förväntat mig. Rätt mycket sötma från malten. Eftersmaken påminner lite om Flying Dog Snake Dog till en viss del med mer frukt än beska. Fin balans mellan allt generellt.

Betyg? - Bättre, Inget som sticker ut så värst, men mycket bra balans och trevlig IPA, dock sämre än Mean Manalishi

---

Nästa groda till slakt vart Hoppin Frog Silk Porter.

Skum: Minimala bubblor, halvkrämigt skum som sjunker halvsakta.
Färg: Mörkare brunsvart
Doft: Kola, choklad och kaffe. Inte så vinös utan mer stout i doften men ändå rätt len. Lätt rostad doft.
Smak: Lätt till medel munkänsla. Lite lätt rökig smak där kaffesmaken påminner om bryggkaffe. Lite lättare chokladsmak. Just lenheten i smaken är trevlig och man förstår poängen med namnet. Lite mjölkighet utan att bli gräddig med andra ord.

Betyg? - Bra, enkel och len men ändå potent och lättsam smak.

---

Ja, grodorna fick 9 gamla poäng vilket innebär att matchen slutar oavgjort 4,5 vs 4,5

Trevlig kväll med andra ord och framöver kommer lite om vad mer som dracks!

Delirium Tremens - alkoholbetingat psykotiskt syndrom

Delirium tremens (latin delirus, förryckt, urspårad och tremo, "darra") är en komplikation till i första hand alkoholberoende eller alkoholism och klassificeras som ett alkoholbetingat psykotiskt syndrom.

Fast så hemskt ska vi inte ha det idag. Delirium Tremens är ju också en finfin Belgian Strong Ale från Brouwerij Huyghe som bland annat vann "bästa öl i öl-vm 98. Bättre så kan tyckas. Särskilt då jag köpte med mig en flaska från japan som nu provades häromdagen. - Och lugna, ni som förväntat er amerikansk öl istället för detta finner Samuel Adams Boston Ale här under i väntan på annat.

Skum: Högt lite mörkare vitt skum med medelstora bubblor. Sjunker ned och försvinner.

Färg: Veteölsgrumligt och lite aprikosgult till färgen

Doft: Apelsinskal och en lätt jästdoft. Även viss kryddighet med korriander och lite humlesting utan smak. Mycket behaglig doft

Smak: Liten till medel munkänsla med lite halvmedel kolsyra. Apelsinskal och lite banan samsas i smaken. Bananen är där lite som sötma och går även lite åt honungshållet. Komplex jästighet som både ger lite syra, kolsyra och smak - fast i olika kombinationer. En lätt bitterhet i smaken efter första sippen. Kryddig och lite småsur tycker jag men väldigt läskande.
Väldigt sur efter ett tag i eftersmaken, men tycker det gav en god läskande känsla.

Betyg? - Bäst, läskande, ändå enkel men smakrik. Bjöd på mycket.

---

Samuel Adams var det? Japp i min jakt att plöja igenom deras sortiment kom nu turen till Boston Ale. En lite enklare ale som ändå ska vara både fyllig och rund men utan att vara för kraftig.

Skum: Rätt högt, minimala bubblor med lite större på toppen av skumkronan. Rätt mjäll sådan med lite krämigt skum som sakta sjunker ned.

Färg: Kristallbrunt, typisk alefärg skulle jag påstå

Doft: Maltigt med lite lätt knäckighet och kola. Men inte för söt utan mest lättsama dofter. Lite humlebeska anas också vara där med lite citrussyra och lite "crisp"'ighet. Slutligen kommer jag att tänka på toffee.

Smak: Lätt mun med medel kolsyra. Lite söt rostad smak. Inget riktigt utmärkande utan typisk enkel ale. Har ändå den där typiska Samuel Adams-touchen och mjukheten av typ honungslenhet. Liten efterbeska och citrussmak också, precis som doften hintade om. Inte så bitande, men lätt och enkel ale. Kanske lite trist.

Betyg? - Ok, varken plus eller minus. Rätt trist kanske i sin enkelhet.

---

Slutligen dracks igår lite japanskt, Asahi Black snubblade jag över och då jag ändå skulle ha något att dricka till maten så fick det bli den. En Schwarzbier från japan. jahapp.

Skum: Små till medel bubblor, ljust kaffeskum som faller halvfort.

Färg: Svart färg men rätt ljust

Doft: Lätta kaffe och chokladtoner, lite lättrostat sådär.

Smak: Som doften så är det lättrostade och inte så påträngande smaker av lite choklad och viss kaffe. Rätt trevligt kolsyrad som gör den god till maten.

Betyg? - OK+, en trevlig öl till maten som inte är för lätt eller smaklös men inte heller så tung.


Nu blir det kanske ett litet kvickt besök på Monks ikväll och sen vankas det helg igen. Trevligt värre.

Ny inriktning och liten veteölsfrossa på Monks!

Bloggen har, återigen, fått en liten uppdatering och som synes kommer den nu handla mer om vad jag främst är inriktad på - amerikansk öl. Att inhandla, dricka, skriva etc om all öl blir för mycket, dyrt och betungande för kropp och själ. Så mer amerikansk öl det blir.

För att fira detta är jag nu uppbokad på Monks ölbryggning av Amerikansk IPA, ska bli trevligt att se över den delen då jag gärna skulle börja lära mig brygga någon dag då jag flyttar till större.

Och när jag ändå var på Monks och pyntade för det där igår (måndag), så varför inte dricka lite öl med brottskompis Erik som var där av samma anledning som jag?

Musslor blev det enligt deras måndagsspecial på musslor och till all mat är det gott med veteöl.
Extra trevligt var att de hade kvar väldigt mycket av deras amerikanska öl från USA-veckorna och det är mer rekomenderat att gå dit än sveavägen vill jag påstå.

---

Först ut vart i sedvanlig ordning med tanke på att jag vill plöja igenom dem helt, Samuel Adams Hefeweizen.

Skum: Normalt vitt skum, rätt så mjällt som sjunker ned och lämnar ett lite krämigt lock

Färg: Grumligt persikogult

Doft: Lätta vetetoner och mer åt den "citrus och crisp" som fanns i Mr Sno Balls i vintras än vetesmaker. Lite lätt sötma av honung finns också, något jag tycker är återkommande i SA:s olika öl.

Smak: Medel munkänsla. God lite lätt fruktighet och sötma, men inte lika "crisp" som i doften utan mer av citrus i så fall. Som en lätt vetepiffad lager skulle jag vilja påstå. Rätt fyllig dock jämfört med andra av SA:s lättare öl. Också något jag vill påstå är vanligt för amerikanska veteöl. Honungssötman går bra med den lätta vetesmaken och avslutningsvis finns en liten liten beska.

Betyg? - OK+, läskande, god och fyllig. Thats it.

---

Till detta drack Erik en Flying Dog Woody Wit eller Woody Creek White som den heter på ratebeer.

Skum: Normalt, vitt med små bubblor och inte så mjällt

Färg: Grumligt grågult

Doft: Torr vetighet med lite citrus, apelsin och krydda, koriander?
Smak: Lätt i munnen med samma torra känsla som i doften. Lätt vete'ig smak med lite citrusaktig apelsinsmak och så kryddigheten där koriandern mycket riktigt finns.
Bra matöl, men inte så mycket mer än så.

Betyg? - OK+, Bra lätt witbier som dock inte drar på några höfre växlar.

---

Efter detta börjar min fantasi tryta men då får jag syn på Southern Tier Hop Sun, en humlad veteöl? och från ett bryggeri jag brukar ogilla på grund av deras lite sträva sädesslagssmak. Intressant.

Skum: Högt vitt skum med små små bubblor som dör rätt snabbt. Men ändå mjällt och skummar upp ordentligt då jag fyller på glaset.

Färg: Kristallklart och gyllene

Doft: Massvis med god humle i doften som också har den där gedigna "souther tier"-touchen. Lite torrhumlad och jag kommer att tänka på den en gång så "mögelost"-doftande amarillon jag en gång drack, lite åt det hållet. Vete finns också där med lite citrus tillsammans med humlen på ett bra sätt. Även lite nötighet och lime återfinns.

Smak: Läskande och medel munkänsla. Massvis med smak kommer direkt. Mer IPA än veteöl är min första tanke, men ändå lite sträv i smaken och med tydligare vetesmak allt eftersom. Humlig och läskande helt klart.

Betyg? - Bättre, en av de bättre souther tier'ölen i mitt tycke då den är väldigt god som matöl eller bara om man vill ha något smakrikt och läskande. Perfekt sommaröl.

---

Kvällens sista öl blev dock inte något med vete i utan på lite olika personers input blev det New Hollands The Poet, en "oatmeel stout" som var påtänkt att prova häromveckan.

Skum: Rätt högt med små små bubblor, lätt kaffecremeigt skum.

Färg: Fin kristallsvart färg

Doft: Lite fruktig lakritst följt av en lättsam och inte så klena kaffetoner. Chokladen som brukar återfinnas har också mer smak av lite vanligare choklad och inte "80% mörk kakao" utan mer som en gammal god fazer och kanske även med någon smaksättningt? Finns en liten fruktighet där ju.

Smak: Medel till stor munkänsla. Väldigt kolsyra som direkt ger smak av lakritsfudge och lite smaksatt choklad. Kolsyran känns på snudd till överdriven, lite som en spriteboostad stout. Men samtidigt gillar jag det då lättare stouts oftast kan tappa lite tryck i smaken. Beskan har lite gömd eftersmak som kommer fram efter ett tag. Den där söta smaken påminner lite om blåbär efter ett tag och gör sig gott med den inte så bittra chokladen. En bra sweet stout med andra ord.

Betyg? - Bra, kolsyra till trots så gillade jag den. Trevligt med något som sticker ut!

---

Nu blir det tisdagschampagne och fläskfile, så hej på er!

Fredags AW: Brooklyn Brown, Okocim och Coopers Vintage Ale 2008

Fredagar har fördelen att man på ett lite mer sofistikerat sätt kan ta sig en svängom bland diverse drycker - ibland redan på arbetstid. För min del innebar fredagen ett studiebesök på och med flickvännens jobb och lite "barbytande", ingen ölprovning egentligen. Men min resa på att inkludera mer vardaglig öl fortsatte.

---

Efter att ha fått i mig en cider (why God why) och en Brooklyn EIPA (mumma som vanligt) så blidde det en annan klassiker för min del, Brooklyns Brown Ale, en lite varierande dryck som många av amerikanarna är tycker jag. Både Sam adams boston lager och brooklyns, men även Sierra Nevadas "lågalkoholare" (4-6%) kan variera rätt kraftig i smak beroende på omständigheterna. Anyway, Brown Ale var det.

Skum: Väldigt små bubblor och ett lätt och cremefärgat skum
Färg: Mörkbrunt
Doft: Chokladmaltig sötma med lite kryddighet och viss mån av kaffe, särskilt i lite besk doft.
Smak: Lite halvfruktigt med vinbär och mörka bär, rostad choklad och beska med lite kaffe. lite vinös på något sätt, tror jag tycker så på grund av bärigheten och maltsötman.

Betyg? - OK+, en bra standardöl!

---

Till maten som denna dag blev polsk sådan med soppa och annat dracks en av de lageröl som gör att polsk lager ändå får anses vara riktigt bra! Okocim, som tillsammans med några andra ändå får anses vara både läskande, smakrika och goda.

Skum: Vitt och skummigt
Färg: Kristallklart mörkt gyllene
Doft: Lite lätt majsdoft och rätt tydlig brödighet
Smak: Riktigt läskande med lätt och bra brödighet som inte är så torr, trist och enkel som den oftast är i svensk pisslager. Även en viss beska finns där med lite bra frukt och smak som kompanjon.

Betyg? -Bra!, smakrik men enkel utan att bli trist.

---

Sist ut blev en öl från Coopers som jag annars haft rätt svårt för då jag tycker att de vart lite tråkiga, men Coopers Vintage Ale 2008 fick mig att ändra åsikt!

Skum: Cremefärgat och mjällt med små bubblor
Färg: Kristallklart kopparaktigt
Doft: Riklig karamelldoft utan att bli för söt, lite besk humle och lätt rostad maltighet
Smak: Medel munkänsla och direkt säger hjärnan och munnen att detta var gott. Det är både beskt och sött med fin lite spritig karamellsmak . Fin efterbesk smak. Som en porter/stout men mer åt karamellig ale. Även något lite fruktig tror jag lurar i smaken någonstans.

Betyg? - Bra!, en väldigt trevlig öl som tydligen blir bättre med lagring men är något för de som gillar Innis & Gunn, Newcastle eller liknande!

Rogue Morimoto Imp Pilsner, Stone 13th Anniversary och en Rumstout

Torsdag var det.

Torsdag som vanligt så måste det firas lite spontant, så bar iväg till en kompis jag inte sett på ett tag och sånt måste ju firas nu då man ses. Så med åkte lite finare godsaker jag hade hemma.

---

Rogue Morimoto Imperial Pilsner blev den första ölen och är något jag hittade i Tokyo. Anade därför att den kunde ha tappat lite kolsyra på flyget så av med korken på den!

Skum: Inget, lite luftiga stora bubblor vid upphällningen. Kolsyretapp anas.

Färg: Tefärgat, lite grumligt innehåll.

Doft: Mörka frukter och te där färska dadlar uppfattas. "fruktig brooklyn lager" på något sätt säger min kompis. Mycket kraftig doft med humlefruktighet.

Smak: Liten kolsyra som anat. Massiv och speciell fruktighet och tydlig beska. Alkoholen i eftersmaken är mer en speciell bitter smak. Svart/Grönt te med apelsinsmak skulle jag kunna påstå med en släng av belgisk strong ale fruktighet. "som en brännvins shot" i eftersmaken.
Oerhört komplex på ett väldigt intressant sätt

Betyg? - Bäst, trots kolsyretappet är detta en enormt komplex smak!

---

Efter detta tas en till fin amerikan fram, Stones 13th Anniversary Ale. En öl jag läst mycket gott om och som ska "drickas färsk", inte kan vi säga emot.

Skum: Högt, medelbubbligt, lätt äggcremefärgat skum.

Färg: "Kristalllrödbrunt"

Doft: Enorm humledoft av en väldigt färsk humle. Väldigt blommig humle. Underbardoft för en humlefantast som jag.

Smak: Tung enorm smak med färsk humle, men rätt lätt i munnen. Rejäl blommighet med humle som får mig att tänka på egentorrhumlad Mikeller Single Hop Simcoe. Inte så sensationell i blandningen av smaker, men en helt underbar humlebrygd. Betydande beska i både smak och eftersmak där smaken av citron kommer fram. Passar bra till lakrtisgrodor (haha)

Betyg? - Bäst, två kalasöl på raken, vad trevligt.

---

Sist ut bland de lite roligare ölen vart Hornbeer Carribean Rumstout,
en öl liksom Midtfynds Imp Stout vunnit "årets danska ölnyhet", denna gång 2008

Skum: Småsmå bubblor och ljusbrunt skum.

Färg: Brunsvart

Doft: Läder och eklagring där choklad också finns på bästa stoutmaner. Något i bakgrunden lurar med sötma och vanilj. Tydlig och rejäl malt finns också där.

Smak: Lätt mun och kraftig smak av lakrits där rommen ger bett och lyfter smaken. Hettande utan att vara för alkoholstark. Tror den skulle lagras fint och blir lite rejälare men mer balanserad i smaken. En kryddighet återfinns också. Testas med en cigarr vilket förhöjer njutningen.

Betyg? - Bättre, speciell och god mer än mörk och bastant. En god njutaröl tycker jag.

---

Kan lägga till för skojs skull att följande två "plojöl" också dracks:

Becks - Betyg? - OK, en shysst lager som har en rätt fin beska och passar bra på sommaren
Beersel Oude Geuze - Betyg? - OK, rätt läskande, sura äpplen, geuze.


Nu ska jag vila upp mig lite resten av dagen, eller något

Shipyard Smashed Pumpkins och två klassiska amerikaner

Hepp hepp, fort ska det gå!

Idag är det redan torsdag och tiden rullar snabbare än ett barn i en tunna nedför en backe.

---

För några dagar sen testade jag Shipyard Smashed Pumpkins, mest av intresse för amerikansk öl och för den gnagande känslan av att man alltid ska ge ett bryggeri en andra (5'e?) chans. Deras tidigare öl från 2009 höll ju rätt medel kvalitet - är vi nog alla överens om, så vad kunde denna erbjuda? Pumpaöl kan ju vara allt från bra till uselt, och när då Shiyard har gjort den är ju förväntningarna på förhand lite låga, tyvärr. Time to be perplexed.

Skum: Mjukt, rätt mjällt och med minimala små bubblor
Färg: Gyllenbrun/rött, lite koppar
Doft: Direkt slås man av kryddigheten hos pumporna och en viss sötma utlovas tillsammans med ett litet "sting" av något. Sötman sammankopplas också lite med söta nötter och överlag får man en lite julig känsla över det hela.
Smak: Medel munkänsla. Doften omsätts i liknande smak vilket är trevligt då den var uppskattad. Tydlig krydda från pumporna och påminner mig om smaken av "nötkaka". Fin syrlighet och god eftersmak från pumpan. Smaken påminner lite om en blandning av jäst och något åt klementin och mandarinhållet.

Betyg? - Bra+, En bra brygd från Shipyard som inte är för lätt i kroppen eller smaken.

---

Torsdag. Det innebär att det sen i måndags bör ha förtärts lite mer öl? Säkerligen.
Följande två amerikaner och en svensk Imperial Stout har slunkit ned.

North Coast Red Seal Ale

Skum: Minimala bubblor, krämig topp och lätt cremefärgat. Faller till ett litet lock och dör sen
Färg: Kopparröd
Doft: Påtaglig beska och humle, men mer torr och jordig humle. Lätt nötighet som bidrar till den lite torra känslan. Viss fruktighet och sötma anas i bakgrunden
Smak: Lätt/Medel munkänsla. En rätt lätt smak där jag först får en fin humlesmak som direkt övergår till efterbeska och lite mildare humlesmak.Lite söt maltighet i eftersmaken och överlag känns den som en lätt kolsyrat kopp "humle-té" om man kan kalla det så.

Betyg? - Ok+, Enkel och läskande och god med lite salta nachos.

---

Samuel Adams Black Lager

Skum: Högt, minimalt små bubblor och cremefärgat skum
Färg: Rödsvart
Doft: Rökigt och mörk bitter doft av kaffe, charkuterier och choklad. Lite krydda i bakgrunden? Lätta lagertoner finns också där någonstans
Smak: Lätt/Medel munkänsla. Som först ger lite rökig smak som övergår till tydlig söt choklad. Lite för söt för min smak och jag inser snabbt att den borde kylts desto mer.

Betyg? Sådär+, Har druckit den massvis med gånger och den gör sig bäst på sommaren väl kyld i en trevlig park. Annars kommer sötman fram för mycket tycker jag.

---

Slutligen då? Till slut hittade jag en Slottskällan Imperial Stout som jag inte druckit på ett tag, trevlig liten tisdagsöl sådär!

Skum: Halvlågt med små/medel bubblor, ljust cremefärgat som sjunker till ett litet skumlock
Färg: Mörk brunrött
Doft: Mycket kaffe och choklad som vanligt. Väldigt goda brända toner och med viss kryddighet.
Smak: Rätt okey med direkt och god smak av torkad frukt. Mycket fyllig med "saftig choklad" och fin och lättdrucken balans mellan sötma och brända smaker. Väldigt söt dock, men på ett fylligt sätt som gör den intressant.

Betyg? - Bättre+, gillar den trots sötman!

---

Nu vankas det helg igen och ikväll blir det att gå ut och leta upp ett glas av Nynäshamns IPA Specialbrygd #4 och dricka lite annat i Gamla Stan.

'USA-veckor'besök på Monks del II av II

Del två från vårt besök på Monks och deras USA-veckor då. Fasiken dricker mer öl än jag hinner få upp här, men kul det med så.

---

Det som vidare dracks på Monks förra fredagen blev iaf:

O'Fallon 5-day IPA, en sån där öl man sällan hör om - O'Fallon liksom?
Om ölen står det på ratebeer att man tillsatt hel humle på slutet i några extra dagar, får se om det märks.

Skum: Lågt, faller rätt fort och lämnar lite rester på kanten
Färg: Grumligt och aprikosgult
Doft: Inte så kaxig humle. Rätt "långt in" sitter doften. Lite fruktighet, nötighet och humle dock. Lite mer som en Pale Ale nästan.
Smak: Lite gammal? För humlen är rätt vag och det är mer besk smak, säkerligen i så fall från sluthumlingen. Massvis med citron dock. Svårt att bedöma den då det är mer beska och citron än smak.

Betyg? - OK, lite avslagen eller bara väldigt citrusaktig?

---

Dags att gå bananas tänkte vi, så fram med en Rogue Brutal Bitter!

Skum: Luftigt och fluffigt med rätt vitgult skum
Färg: Aprikosgult
Doft: Aprikos och persika. Ändå väldigt humlig. Lite krämig och bitter humle. Väldigt god "banan-och-mango-pure"-doft (haha).
Smak: Rätt medel munkänsla men med väldigt speciell smak. Lite enbärsaktig humle tyckte jag? Tydlig och god bitter smak och likaså i eftersmaken som var bitande.

Betyg? - Bra, goda blandningar av smak och bitterhet

---

En björn, rastafärger och lite "bastardized scotish red ale"? Bear Republic Red Rocket Ale it is!

Skum: Litet cremefärgat skum som faller ned och lämnar liten kant
Färg: Mörkt bärnstensfärgat
Doft: Lite humle och något som påminner om kåda. Karamell och bränt socker finns där också
Smak: rätt rejäl och direkt smak med kåda, socker och med fin efterbeska. Torrhumlad? Lite speciell jäst-aktig smak tycktes också finnas.

Betyg? - Bra, en öl jag gärna dricker igen

---

Sist ut då? Rogue Dead Guy Ale har jag inte druckit, så in med en sån.

Skum: Små lätta bubblor med rätt vitt skum
Färg: Gyllenbrunt
Doft: Humle, nötter, lite sött och karamellaktigt. Inte så fruktigt
Smak: Rätt lätt munkänsla. Först kommer citrus som sedan övergår till något sötare. Efterbeskan smyger därpå fram. Inte så kraftig som Double Dead Guy:n, mer som en lillebror. Gillar beskan och det lilla bärfruktiga.

Betyg? - Bra+, gillar den och ser nu att jag gett den bättre betyg än Double Dead Guy Ale, måste kanske testa storebror igen. Trevligt

---

Nu följer en vecka då jag inte riktigt vet vad som händer, köpt på mig lite skojiga saker att prova, andra att skriva om - så den som lever får se.

'USA-veckor'besök på Monks del I av II

I fredags var jag och en vän på Monks för att se ifall deras USA-veckor på sveavägen höll samma mått som de på Wallingatan (de gjorde inte det pga mindre utbud, men var bra ändå). Listan som publicerades här på sidan följdes någorlunda och i två inlägg kommer vad som dracks redovisas.

---

Flying Dog Double Dog på fat hade blivit ersatt med den lite snällare Flying Dog Doggie Style Pale Ale. Vilket också blev kvällens första öl.

Skum: Normalt, halvgräddigt skum som sjunker till ett jämnt litet lock
Färg: Klart och brun-orange't
Doft: Humle och nötter i bra mix á la vanlig pale ale
Smak: Rätt lätt i munnen. Mjuk smak med lite frukt, torrhet och beska. Dock lite vattnig och klen tycker vi båda. Tappar rätt mycket smak. Lite synd på något vi förväntat oss mer av

Betyg? - Ok, inte helt lattjo

---

Vi testade även Flying Dog Snake Dog IPA för att se om den bjöd upp på en svängigare dans.

Skum: Halvskummigt (var ju ändå på fat), vitt litet lock blir kvar
Färg: Kristallklart och guldigt
Doft: Humligt med touch av citrus och lite gräs
Smak: Väldigt lätt i munnen med med lite sprudlande kolsyra. Fin smak med lite syrlig beska, inte så mycket tropiska frukter utan mer beskhet. Liten liten nötighet finns där också.

Betyg? - Bra, Var inte dålig på något sätt men lite halvtrist på fat

---

Som nämnt fick jag tag på två Goose Island Bourbon County Stout
på bolaget i lördags, men en sådan dracks även i fredags. Vilken lyx!

Skum: Lågt, lite mörk chokladbrunt. Faller ned och lämnar lite rester på kanterna
Färg: Brunsvart
Doft: Underbart med massor av bourbon men ändå mycket mörka och röda frukter såsom mörka hallon, vinbär och björnbär. Samtidigt finns där espresso och en fin söt och len underbar doft från bourbonen som ger rökighet och vanilj. Toffee vill jag också påstå.
Smak: Samma smakexplosion som doften! Krämig smak där bara en sipp spränger munnen med härligheter. Fin vaniljglass med massa bourbon och mörk choklad i. Frukterna finns också där i smaken. Som det står på bör man nog njuta den med en cigarr - nästa gång så. Tappar inte heller smak.

Betyg? - Kalasbra!, en av de bästa öl jag druckit!

---

Sist ut idag då? Great Lakes Glockenspiel, en weizen bock? Ja, varför inte?

Skum: Rätt lågt och tunnt skum. Små små bubblor och med smutsigt skum
Färg: Rostbrunt
Doft: Påtaglig vete, viss strävhet och tydlig fruktighet. Nästan like humlelik med viss krydda. Även tydlig banandoft finns.
Smak: Lätt i munnen. Inte så påtaglig kolsyra men med lite torr beska. Skumbananerna är rätt milda men finns där. Viss alkohol finns också i smaken. Mer en unison smak än något som står ut. Ändå god blandning av lite vetighet och fruktighet.

Betyg? - OK+, inget som övertygar mig men fin ändå

---

Nix, nog för idag. Finns en bra mängd till för imorgon

Goose Island Bourbon County Stout på bolaget och lite amerikanskt igår

Häromdagen var jag inne på systemets hemsida (som vanligt) och tittade runt och valde att gå igenom samtliga öl de hade på regeringsgatan. Plötsligt föll över "Goose Island County Bourbon Stout", varför fanns den där? Skulle också finnas 6 stycken. Rester? Fel? Beställt?

Gick iaf dit i fredags och tittade och tomt var det på hyllorna, så tänkte inte mer på det utan gick hem (vilket gick att läsa i fredagens inlägg).

Men efter att ha varit på Monks i fredags och druckit denna underbara brygd så gick jag in igen på hemsidan och kollade och nu fanns det 4 stycken kvar. Alltså bör de finnas inne? Så skyndade mig dit i lördags och japp - de fanns inne på lagret och jag fick undan 2 stycken av dessa. Fan vad kul.

men ser nu att de säkert är rester från december 2008 då de senast fanns inne.
Synd men tur för mig med dessa inventeringsfel (eller beställda men inte alla uthämtade).

Recension på den och annat jag drack på Monks kommer imorgon.

---

idag erbjuder jag dock två smårecensioner på två amerikanska lagers jag drack igår på Texas Longhorn. Mest för mitt index skull men också för att visa hur viss öl blir bättre om den serveras helt rätt.

Först ut var en klassiker, Samuel Adams Boston Lager på fat. En öl som kan vara sådär på flaska men nu kommer den perfekt skummad och i kylt glas.

Skum: Mjukt, småfluffigt och ljust cremefärgat
Färg: Lite mörkare gyllene
Doft: Friskt med persika och aprikos även lite humle.
Smak: Liten humle sådär som i en bättre humlad lager. Finare frukighet än förväntat
Betyg? - Ok+, en fin och fräsch lager med karaktär

---

Kvällens andra öl till min biff blev sen en Millers Lone Star, varför beställa dessa istället för en god Sierra Nevada eller Anchor? Jo, för att se att det är intressant att testa lagers för att se vilken skillnad det faktiskt är.

Skum: Ljust lagerskum, rätt mjällt.
Färg: Ljust gyllene
Doft: Majs, typisk lagerdoft. Lite citrus
Smak: Rätt lätt, mest majs och lagersmak. Även citrusen är där. En trist majslager
Betyg? - Sådär, rätt menlös och trist.

---

Nu blir det lite vila. Är ju trots allt söndag

Rigor Mortis och flygande grisar

Torsdag.

En torsdag då slutligen allt meck med detta halvår vart klart och jag till slut kan luta mig tillbaka och bara njuta. Så vad ska då plockas fram för att fira denna dag? Nu är det mest godbitar kvar i mitt förråd, trots spontaninköp av Shipyards Smashed Pumpkins och Hornbeers Carriberan Rum Stout.

---

Fram åkte Rigor Mortis från Brasserie du Ciel och senare Averys Hog Heaven, oink...

Brasserie du Ciels Rigor Mortis, en abt/quadrupel med kraftiga 10,5% alkohol. Jag hade svårt för den lite alkoholbrännande Gulden Draak samtidigt som La Trappes Quadrupel aldrig är fel. Så blir intressant detta.

Skum: Normalt men rätt fluffigt skum. Lite gräddigt cremefärgat. Sjunker ner och lämnar lite smutsiga rester

Färg: Fin, ogenomsebar "blodfärgad" (kristallfärgat brunröd) vätska.

Doft: Oj. Inte så sött som jag hade trott, inte heller så mycket alkohol. Mer old school, överhängande jästdoft men friska dofter av frukt, lite alkohol och sockervadd blandas ut med mörka frukter.

Smak: Rätt lätt munkänsla, men ändå mer än andra lite lättare "quads". Goda smaker där malten ger sötma och smak av godis. Men samtidigt finns en underbar fruktighet och "ge-mig-mer" behov. Jästen finns där och piffar upp smaken med lite kryddor och sting.
Perfekt balans mellan alla smaker, dofter, alkoholstyrka, sötma, jäst, etc, etc.

Betyg? - Bäst+, nog den besta "belgaren" jag druckit. En helt underbar öl, som vart lika god efter att ha fått stå framme några minuter medan jag klippte mig. Synd att jag inte plocka på mig fler.

---

Sedan då? Min rara flickvän hade gjort kladdkaka. En imperial stout månne, Rum stouten t.o.m? Nix, fram åkte Averys Hog Heaven, tyckte det var lika bra att gå till slakt på de små rara grisarna. På flaskan står det "Barley Wine style ale" och just den markerade biten är vad som kännetecknar detta öl enligt mig.

Skum: Rätt högt, mjukt och halvkrämigt skum med lite gräddäggsgult vit färg.

Färg: Röd och orangefärgad vätska

Doft: Massor av humle och beskan slår på direkt. Lite grape, svagt med gräs och citrus - inte så värst barley wine hittills.

Smak: Här kommer lite barley wine smaker dock. Ändå är det humlen som står i centrum och ger mig känslan av en maltig DIPA. Även Oatgoop kommer till minnes. Det är lite humle med blött hö och andra sädessorter som dominerar smaken. En viss fin sötma och karamellighet finns också där. Väldigt besk eftersmak dock. Kan inte bestämma mig om jag gillar den eller inte utan borde kanske druckit den paralellt med en DIPA och en rejäl barley wine för att få ordning på allt.

Betyg? - OK+, lite för rörig men ändå väldigt frisk och god Barley Wine-influerade DIPA (vilket kanske är mer rättvisande)

---

Ikväll blir det ett besök på Monks så vi får se efter helgen vad som dracks där

Ölbesök på Monks USA-spec på fredag - vad dricka?

På fredag ska det ölbesöket på Monks USA-special som var inplanerat i helgen men sket sig nu ändå bli av. Den tidigare specialen på Wallinsgatan hann jag inte besöka mer än 2-3 gånger - ett par gånger för få då jag hade mycket kul att smaka som blev kvar. Tyvärr är listan på sveavägen inte hälften så intressant och många godbitar är borta - kort och gott är detta resterna känns det som.

Har nu suttit och gått igenom utbudet och följande är vad jag planerat att dricka. Men jag vänder mig nu till er kära ölvänner om tipps på vilka som kan förkastas till deleteknappen och vilka som ska highlightas i guld.

ge tipps och ideer! Har uteslutit sånt jag redan druckit dock.

Ölnamn (ratebeerbetyg) (pris). tog med rb-betyg mest då jag fått gallra lite bland allt de erbjuder och visst är charmen ibland att hitta sin favorit bland sånt som inte nödvändigtvis är populärt. Men det blir fasiken dyrt i längden. Så tog med nu mest för att hitta goda, prisvärda öl.

• Goose Island Bourbon County Stout (4,2/5)(108)
• Flying Dog Double Dog (3,8/5)(110 på fat)
• Arcadia LONDON Porter (3,8/5)(86)
• Bear Republic Red Rocket Ale (3,8/5)(86)
• Big Sky IPA (3,5/5)(88)
  
• Great Lakes Glockenspiel (3,7/5)(109)
• New Belgium 1554 (3,5/5)(86)
• New Holland The Poet (3,5/5)(86)
• O'Fallon 5-day IPA (3,4/5)(82)
• O'Fallon Smoked Porter (3,5/5)(82)
• Alvinne Struise Pipework (3,6/5)(99)
• Rogue American Amber (3,5/5)(88)
• Rogue Brutal Bitter (3,7/5)(95)
• Rogue Mocha Porter (3,6/5)(95)
• Sand Creek Oscars Choco oat stout (3,5/5)(82)
• Southampton Double White Ale (3,5/5)(88)
• Two Brothers Cange and ebel (3,6/5)(125)

Får se vad det blir oavsett, tänkte mest se om man kan få lite inputs. Goose Bourbon Stout lär det bli, Flying Dog'en om den påkopplad likaså. och jag är ju såld på Rogue så. Sen är det några jag mest vill prova för att prova "lite nytt".
Väl mött där om någon annan har vägarna förbi

Måndagsöl: Midtfyns Imperial Stout

Igår var det måndag, det innebär att jag får dricka en måndagsöl. Efter helgens lilla spontana ölprovning har det, äntligen, sinat lite i förrådet varpå det blev att rota bland de öl jag såg mindre fram emot att ta kapsylen av - och valet föll på:

Midtfyns Imperial Stout. En öl som tydligen utsetts till "årets ölnyhet 2007" i Danmark, vad det nu kan innebära.

Skum: Rätt högt creméfärgat skum som påminner lite om hur Baileys skulle se ut som skum. Rätt lent och fint skum, gräddigt där med så att säga.

Färg: Väldigt brunt, tjockt och mörkt.
Doft: Mycket choklad och kaffe. En söt vaniljdoft påminner om den eklagring som avslöjas lite om ifall man läser på flaskan. Ekdofterna från lagringen ger den också lite "grov" och träig doft.

Smak: Rätt medelaktig munkänsla med smaker som tävlar om att uppmärksammas. Rätt frisk och ljus känsla i munnen. Vaniljen framträder rätt tydligt med lite krämiga smaker. Efterbeskan är trevlig och inte för påträngande. Kaffet bidrar med en fin bitterhet som även den hålls på en bra nivå, hittills hålls alla smaker på ett välbalanserat litet snöre. Väl gömda 9,5 alkoholprocent. Slutligen finner jag lite lakritsaktiga smaker och rörs ut med den där gräddiga smaken igen. Jag förstår varför den har ansetts gräddig och ja, den har - både till skum och smak, vissa likheter med en milk stout eller bara en baileysspetsad imperial stout.

Betyg? - Bättre, jag gillade denna. Var en trevlig imperial stout som var god och bjöd på mycket smak utan att vara för bastant eller krävande.

Spontan ölprovning med lite surt, beskt, sött och starkt

Jadå, förrådet fick minsann krympa ytterligare lite igår. Från att ha planen på en middag med min syster blev det middag med 2 vänner (plus syster förvisso). Vad skulle då drickas? Blev ett lite spontant hopplock av vad som fanns hemma blandat med sånt som borde drickas rätt snabbt och annat som fortfarande finns att få tag på från systembolaget.

Det blev ett hopkok av sour ales, cookie beer, IPA, stouts och annat.

---

Medan jag lagade middagen så provade jag och Erik (providern av den nya zeeländska ölen) Ecaussinnes (ultra) cookie beer. En belgian strong ale jag hittade i Tokyo och inte kunde låta bli att köpa med mig. Intressant värre, särskilt då den var på 8%.

Skum: Litet skum som lämnar en smutsig hinna kvar.

Färg: Opastöriserat krämgult

Doft: Vete? Sedan en doft som antingen påminner om något kemiskt eller är en krydda? Lite gummi månne? Erik påpekar att det är lite som korinter vilket nog stämmer överens bättre än något kemiskt.

Smak: Måttligt med kolsyra. Vi förväntar oss något hiskerligt men vad smakar det? Jo, mjuk ljus pepparkaka - som utlovat. Lyckats väldigt bra med smaken utan att låta alkoholen ta över eller göra det kemiskt. Sen kan man nog tycka lite olika om det, men vi gillade det. Den höll dessutom smaken ett bra tag.

Betyg? - OK+, överraskande må jag säga.

---

Innan middagsgäst två hade hunnit komma hade vi även hunnit avkapsylera Haandbryggeriets Haandbakk. En intressant sour ale vi var lite oroliga för hur den skulle smaka då ingen av oss gillar exempelvis lambic.

Skum: Litet och dör direkt. Lite rester lämnas kvar.

Färg: Genomskinligt och mörkbrunt/rött

Doft: Lite tjära utblandat med aceton, vinäger och tydligt syra. Ändå vilar det något "mörkt" över doften och som bryter mot det sura. Även ekigt och rökigt

Smak: Smakar direkt i munnen. Wow, surt sa räven - men ändå den där mörka smaken som fanns i doften. Som en okristen blandning mellan lambic och exempelvis en porter. Ändå lite söt och med mörka frukter och lite strävt rödvin.

Vi testade även den med lite ostar, först en brie och sedan en grönmögelost. Där vart mögelosten helt okey och tog udden av surheten lite. Briens lite krämiga sötma var också helt okey.

Betyg? - OK, ingen favorit, men känns som en "svår" öl.

---

Först ut till maten vart något friskare och godare. En rejäl IPA, Port Brewings High Tide Fresh Hop.

Skum: Härligt vitt skum.

Färg: Mangogult

Doft: Mmm, mango, banan, papaya och mycket persika. Tropisk cocktail med fint doftande beska.

Smak: Rätt okey i munnen, men betydligt mer grape än den tropiska doften. Lämnar dock smak av mango, banan och persika kvar i munnen. Fin beska både i smak och efterbeska. Påminner mig lite om Chouffe Dobbelen IPA Triple.

Betyg? - Bättre+, är något som gör att jag vill ge den det där lilla pluset och snuddar på betyget "bäst".

---

Efter detta kom en till lite mörkare öl, återigen från Haandbryggeriet, deras Norwegian Wood.

Skum: Normalt, rätt mjällt. Små till medelstora bubblor. Halvsmutsigt men vitt skum som faller rätt fort.

Färg: Gyllenbrunt

Doft: Eklagrat, lite bränt. Något ändå rätt mjukt som vilar över doften. Endast små hintar om enbär.

Smak: Rätt lätt smak. Direkt kommer lite brända toner och en viss torrhet i vätskan. Inte samma tyngd som någon av oss förväntat oss. Liten mörk chokladbit till ölen lockar fram lite vinösare toner och gör ölen lite lenare. Det brända i smaken framträder nu lite mer. Rätt sur tyckte vi att den ändå var.

Betyg? - OK.

---

Sista ölen på denna improviserade ölprovning blev Averys The Czar.

Skum: Fint litet smutsigt skum

Färg: Mörkt men inte kolsvart

Doft: Gott med massa mörka frukter och tydliga toner av typ mörka hallon, svartvinbär, lite plommon. Lite sötare fruktighet än vanliga imperial stouts. Mörka lite träiga dofter och lite soya och liknande. Känner även någon form av blötlagt hö (lite som i Oatgoop typ) eller vete där.

Smak: Starkt. Starkare än den lenare doften. Lite vetetorrhet och beska som piffas till med en god och lite chokladig eftersmak. Touch av anis och enbär tycker vi som ger den mer styrka och som först kan misstas lite för alkoholstyrka. Intressant också då den både blir lite lakritsaktig och ändå söt såsom av mörkt socker.

Betyg? - Bättre, smakrik Imp. stout som dock tar sin tid att dricka.

---

Efter dessa öl var det tänkt att vi skulle gå till Monks på Sveavägen och deras USA-veckor som skulle börjat. Men icke hade dem det. Så lite besviket gick vi vidare till Spitfire på Birger Jarlsgatan (som vanligt) och i samband med detta "plojrecenserade" jag två lite vanligare öl.

Först Kilkenny, den klassiska alen som dracks från burk:

Skum: Lite gräddigt fint skum.
Färg: Gyllene ljusbrunt
Doft: Lite maltighet, kola och karamell
Smak: Lätt smak utan kolsyra. Karamell dominerar. Rätt tam och trist.
Betyg? - Sådär, hade för mig att den var bättre på fat. Iaf då man var i sin ungdoms dagar och drack den på puben inför fotbollsmatcherna.

Efter detta Shepars Neames Spitfire från tapp. En bitter jag druckit åtskilliga av på Spitfire under sommaren.

Skum: Rätt mjällt. Små små bubblor. Litet lock lämnas kvar
Färg: Gyllenbrunt
Doft: Lite fruktigt med en tydlig beska och humle. Kola och karamell.
Smak: Bittert och karamelligt. Rätt torr och god. Lite små fruktig.
Betyg? - OK, en god bitter att njuta av då och då på krogen.

---

Nej, nu jäklar blir det att vila någon dag efter alla dessa inlägg. Sen börjar vi om igen!

Resan fortsätter - 3 öl från Nya Zeeland

Tack vare min vän Erik som var på Nya Zeeland nyligen så har jag haft ett par nya zeeländska öl hemma. Jag har nu bockat av samtliga 3 och det har verkligen varit en intressant liten upplevelse.

EIPA'n från Tui, Pilsner med det fräcka namnet "brewski" (självklart med en skidåkare på flaskan) och den mörka lagern från Mõa.

Så, hur lyder då domen?

---

Tui EIPA på 4% blev först att sätta kapsylen till.

Skum: Lite under medel, halvsmutsigt och faller rätt fort. Lite oroväckande då IPO'r annars har fint och stort skum.

Färg: Ljusbrunt

Doft: Kola och nötigheten finns där och tillsammans får dem mig att tänka på lite bränd nötcreme (godiset). Samtidigt finns där en viss friskhet dock utan markant humlesmak.

Smak: Oerhört lättdrucken. Men inser snabbt att kolsyran är piff, paff och puff borta. Rädda vad som räddas kan med andra ord! Det enda av doften som finns kvar är lite av kolasmaken - tyvärr.

Betyg? - Sådär, på grund av kolsyran blir det inte bättre och enligt Erik ska den även vara bättre på cask än flaska så.

---

På Eriks inrådan blev nästa öl på tur den roliga Bohemian Pilsnern Brewski från Wanaka Brewery. Bohemian pilsner låter ju intressant.

Skum: Lågt, ljust och vitt. Fruktar kolsyredöden här med.

Färg: Lite mörkare än lagergult

Doft: Herrejösses! Pilsnerdoften kommer snabbt, massa fruktigheter överraskar mig och vad är det jag känner? Mango? Papaya? Banan? Nä, papaya och banan är det á la ett fruktigare vitt vin. Oerhört gott.

Smak: Lite kolsyrefattigt, men här finns smakerna kvar och oj vad gott det är. Pilsnersmaken blandas mycket väl med det fruktiga och känner även en frisk humlesmak över det hela!

Betyg? - Bättre, nästan "Bäst" om hade haft kolsyran kvar bättre. Detta var en oerhört glad överraskning.

---

Slutligen då? Mõa Dark Lager ser jag, får se hur den placerar sig mot de andra två.

Skum: Högt, lätt och ljusbrunt/smutsigt.

Färg: Mörkrött övergående i ljusbrunt

Doft: Stoutaktigt som sig bör, mkt choklad och rostad malt, lite kaffebeska likaså. Även en liten rökighet.

Smak: Kolsyran är kvar denna gång - skönt. Rätt lätt munkänsla. Kaffesmaken är god och sitter kvar i munnen ett tag. Chokladen och rökigheten är inte lika framträdande. Tappar dock lite sting efter en liten stund och smakerna blir lite för "lätta".

Betyg? - OK+, hade fått lite bättre om smakerna varit bättre balanserade och suttit kvar.

---

Nixpix, tack Erik med andra ord för dessa och kan rekomendera Brewski till er alla!

2009 års sista öl i sverige - Great Divide Fresh Hop och Midtfyns DIPA

Här på bloggen rullar det på, no time for bad beer. Efter lite japanskt så kommer här vad som hände innan resan - de två sista ölen jag drack i Sverige. Det kunde blitt en liten IPA-special men icke.

Great Divide's Fresh Hop hade jag hop'pats (höhö) på men innan det blev dags för den tog jag mig en Midtfyns Double IPA, en DIPA som de flesta tycker har varit lite smörig i smaken och inte helt perfekt. Så vi börjar med den.

---

Midtfyns Double IPA - En rätt kraftig sak på 9,2% borde innebära mycket smak och den rätta dova färgen borde hålla med...

Skum: Högt, ljust men lite smutsigt skum som bubblar sig nedåt i glaset. Ensamt kvar blir ett litet smutsigt lock.

Färg: Rätt mörkt organgefärgat

Doft: Humle, Cascade som doftar gott. Nötter och apelsin blandas med humlecitrus och vipps - där är den - smör! Får lite pajvibbar av den lite krämiga doften. Sedan kommer även en viss bärighet fram och påminner mig om bärglass. Intressant om något.

Smak: Vart har humlen tagit vägen frågar jag mig? Nötterna finns där, beskan likaså - men ingen smak följer med beskan. Istället är det rätt torrt och smakerna som kommer är mer bäriga med smultron och andra röda bär. En lätt maltighet finns också. Smörigheten som omnämns är inte enbart smör as in smörpaket utan snarare en lite tjock och krämig smak, men som fortfarande påminner om typ pajdeg med lite för mycket smör i.

Betyg? - OK, den lovade mer än vad jag fick ut - men den var ändå inte dålig.

---

Just innan jag åkte såg jag i förrådet min flaska Fresh Hop från Great Divide och kom att tycka synd om en humlebrygd som ska behöva stå året ut - så blev att smaka på den med.

Skum: Högt, rätt fylligt och lite smutsigt gult skum. Faller även här ned till ett smutsigt lock.

Färg: Bärnsten

Doft: Mmmm, massvis med humle - gott. Citron och torrt gräs (nämen, precis som utlovat på flaskan) finns där, så även nötterna. Humlen står dock i centrum - som jag gillar det.

Smak: Rätt fyllig smak som direkt börjar ge ifrån sig smaker då den når tungan. Lite krämig och även här finns nötterna, humlen men även en viss smak av hö. Beskan märks mer i smaken än i munnen och ordet torrhumlat kommer upp i mitt huvud.

Betyg? - Bra, lite humligare pale ale utan något som utmärker den, dock god!

---

Får se vilket tempo jag håller upp nu på bloggen. Har lite för mycket i förrådet för att hålla mina fingrar borta och har redan börjat smaka av ölen jag fick från Nya Zeeland vilket kommer dyka upp om ett tag. Lite Asiatiskt och Ocean-tema här på sistone verkar det bli

En summering av lite halvtrista Japaner

Varför inte en liten summering av vad som dracks i Japan? Tyvärr hade vi på grund av antalet dagar på vardera plats inte tid att besöka eller få tag på roligare japansk öl - var ju knappast prio 1 på en resa likt denna. Därför är det lite knappa kommentarer på vad som dracks.

---

• Kirin Ishiban (Maribana?) - En Pale Lager med nyplockad humle, tydligen görs dessa någon gång om året för att fira att det är nyplockad humle. Dock är jag osäker på om det var Maribana jag drack? En burk med lite fin humle på vart det dock. Smakade malt, citron och lite gräs. En rätt trist lager utan humle tyckte jag. Betyg? - Sådär
  
  
• Kirin The Premium Muroka - En ofiltrerad premium Lager som vart rätt mörk och påminde om en sötare dark lager. Rätt smakrik med lite karamell, malt och en viss bitterhet. Den bästa av de öl jag drack i Japan. Betyg? - Ok.
  
  
• Hoppy - En speciell dryck må sägas. Nämligen en alkoholfri "humlebrygd" som man sedan spär ut med japanskt brännvin. Själva blandningen klarade jag mig utan, men Hoppy'n i sig vart intressant. En vattnig och lätt vätska men med en helt okey humlesmak, ingen beska, ingen smak av citrus, frukt eller något annat än just humle. Intressant mer än god, Betyg? - Sådär.

---

Lyckligtvis har jag de andra flaskorna som jag tror är desto mer spännande kvar. Sen drack jag ärligt talat inte så mycket öl, mest för att vi var där rätt kort tid och över nyår. Så blev desto mer vin, drinkar (Kareokebar med fria färdigmixade drinkar i 2 timmar) och champagne (Moëtfrossa på 37-våningen med utsikt över Tokyo var inte helt fel på 12-slaget).

Annat vi hann med? Well, vi fick se kejsarparets årliga nyårsframträdande (de visar sig och pratar offentligt 2 gånger om året så var rätt stort tycker jag), vi bodde så vi såg Mount Fuji (vilket ändå ligger ett par mil bort).

Slänger in lite foton, tyvärr rätt dåliga då alla från Tokyo och som vart tagna med en bra kamera ligger på tjejens kamera.
Utsikten från Gifu Castle (sydväst om staden Nagoya), hus vart än man tittar


En inte helt illa pinkad utsikt från hotellrummet i Tokyo.

Saké blev vi rätt okey med att dricka till slut. Bra många sorter att välja på jämfört med här hemma. Kan numera inte rekomendera något av de på systembolaget. Vi köpte bolagets 3-packs provlåda men den är inget mot det vi fick smaka på i Japan. Lite synd att bolaget inte vågat ta in bättre sorter.

---

Hemma från Japan med lite nytt

Så, hemma igen efter en lång jäkla flygtur från Japan.
Från vårvärme och salighet till kyla och hårdhet.

Lite Japansk öl dracks, men det mesta var rätt så b. Men mer om det senare. Lyckades ändå hitta åtminstone en av de ölbutiker jag ville besöka samt fann lite "inhemsk" öl från staden Gifu som kan bli kul att testa. Gav upp på öl från de större bryggerierna då de var rätt trista då jag provade dem.

Vad som inhandlades var iaf:

Gifu:
4 olika öl som jag än så länge har liten koll på då jag glömde bort att få dem översatta, men det kommer. En pale lager, en bitter, en lager och en okänd vart det iaf.


Tokyo:
I en liten ölbutik i Shibuya i Tokyo köptes för 400 kr följande.
1 Delirium Tremens
1 Rogue Moritomo Imperial Pilsner
1 Cookie Beer
1 Mikkeller Black Hole

Fanns lite annat gott men bara Roguen tog bra plats i väskan hem.





Slutligen, jag fick ju lite öl av min kompis som vart på Nya Zeeland och det blev följande:

Tui - EIPA
Moi - Noir, Dark Lager
Wakana - Brewski

Ska bli kul det med.




Nu blir det lite vila.