Först ut blev vilket kunde avslöjas igår Jämtlands Postiljon. En Strong Pale Ale eller ESB i brittisk stil på 5,8% och som har vunnit flera priser genom åren (tex 7 guld på SBWF)
Utseende: Fint halvmjällt smutsigt skum med blandade storlek på bubblorna, från minimala till stora. Fint dovt brun vätska med reflexer av lite orangerött.
Doft: Pale Ale enligt bränd nötighet och mycket fin beska med en bra dos knäckig karamell. Den lite starkare alkoholstyrkan spär på det brända och ger en nästan lite rökig doft i botten av alkoholen. Den där doften som jag finner i mycket av jämtlands öl är där. Kanske är det lite nötknäckig apelsin? Hade humlebeskan varit lite tyngre och ölen haft mer fruktighet hade den kanske vunnit på lagring. För det är något lätt fruktigt, nästan lite mustigt som vill fram. En fatlagrad variant någon?
Smak: Lätt munkänsla med oerhört mjuk kolsyra i stil med brittiska bitters. Direkt i munnen är det lite lätt beskspretande smaker med en väl återhållsam sötma. Den extra alkoholstyrkan gör att den får mer komplexa uttryck istället för att bli alltför enkel. Smaken har en rätt tung smakbas som lätta upp av den nötknäckiga sötman och istället blir lite sötsyrlig. Det är inte så distinkta smaker vilket jag inte heller tycker mig finna i de andra öl från Jämtlands jag har druckit men denna gång är det en munkänsla och en upplevelse som väger upp denna kritik. Hade den haft en tyngre fyllighet och kropp hade den påmint lite om en ”pale ale’igare” variant på Nynäshamns Bötet Barley Wine. Samtidig är detta vad jag skulle vilja likställa med en brittisk ESB eller Pale Ale, den ska vara just såhär. Lite lättsam, ha smakerna där men utan att de får vara i centrum, en bra grundbeska och istället är det viktigt att den är trevlig att dricka.
Betyg? – Bättre, en lätt men rätt kraftfull Strong Pale Ale eller ESB med bra beska och en trevlig knäcknötig sötma som skapar en finfin munkänsla gör att det är många olika känslor gommen får sortera in allteftersom i sin smakbank. Först undrade jag om jag var lite för givmild nu men utan andra smaker i munnen (ja, jag hade faktiskt borstat tänderna av en slump en stund tidigare) och med en bra temperatur på ölen (vilket är viktigare än vad man ibland orkar sig med) så är det en komplex munupplevelse. En bra start för Jämtlands med andra ord.
Dagens fråga - Varför skulle Falcon, enligt sina reklamer, göra bra öl bara för att de har tillgång till bra vatten? Har de inte lärt sig att det är ett hantverk och ingen saftblandning?
