Nattnotis: Ängö Diabolisk och Närke Black Golding

Efter en kväll med massvis med god mat och bra fredagsunderhållning där jag kunde glädjas extra åt att jay vann årets upplaga av Idol (rock och grunge är bra skit, sen kanske Idol är lite som det är..). Nyss hemkommen och laddad inför morgondagens ölprovning så blir det ändå att 'värma' upp med lite svensk.. Dels Ängö Diabolisk, en av få svenska riktiga belgoöl (?) och så dels Närkes Black Golding - en öl som trots sitt namn inte är en Black IPA utan tydligen en baltic porter. Ibland blir saker inte mer spännande än så. Men för de som ser fram emot att höra lite om god amerikansk öl så kan ni ju alltid se fram emot helgen - drick lite god öl ni med - jag och Lost Abbey-flaskorna ska slå sällskap så det står härliga till! Jag är fortfarande osäker på den exakta startordningen imorgon, har knappt hunnit kolla upp ölen mer nogrannt - men får bli imorgon det med. Nu bär det av iväg mot andra skogar.


Ängö Diabolisk

Fick testa lite av denna belgiska dubbel på fat på Monks och min första tanke var nog om det är något annat svenskt mikrobryggeri som gjort en såhär pass bra tolkning av belgisk öl? Varför är det så lite belgisk öl i sverige?

Väldigt mjuk men ändå fyllig belgo dubbel med smak av ananas, vete och en nedtonad kryddighet. Tillsammans så blir känslan att det är väldigt bra och smakerna känns oerhört genuina och både fylligare och mer balanserade än vad betydande mängd belgiska öl kan göra!

Betyg? – Bättre-, jag gillart! Inte för mycket syrlig banan, krydda eller aningar av jäst utan en mjuk och smakrik svensk belgoöl! Grattis!


Närke Black Golding

Utseende: Brunsvart fin vätska med superkompakt poröst skum med lite gräddigare topp.
Doft: Doften börjar med torrt kaffe och lite gammalt gräs och en dos torkad humle. Doften växer lite med mörk malt och porterartade dofter av kaffe och choklad. Men även lite bittert saltlakrits och hav.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med en kolsyra som varierar mellan okey till bra. Lagom humlig smak med toner av gräs och krydda med en torr finish. Mineral, hav och aska blandas upp med choklad och lite bitter humle. Vattnigt kaffe och mer saltlakrits.

Betyg? – Bättre-, som en svaghumlad porter med lite torrt gräs och en större dos smaker och dofter från naturen såsom hav, mineral och aska, men även en bra dos lakrits och bitterher.

Nattnotis: Kort, sliten sådan: Närke Black Golding

Namnet till trots så är den inte en black IPA (som den dock såldes som) utan en starkporter/baltic porter. Närke brukar ju prestera riktigt ordentligt så då tillfället kom så åkte mycket riktigt ett glas av denna fram. Som påpekat är den inte en black IPA vilket frn marknadsfördes som utan snarar en baltic porter - en öltyp jag mestadels druckit polska varianter på utan att bli alltför imponerad. Nä, nu blir det att sova och imorgon blir det en mix av lite amerikansk öl och mer info om det ölpaket som äntligen anlände hos mig idag med allehanda godsaker av yttersta klass.

Närke Black Golding

Utseende: Brunsvart fin vätska med superkompakt poröst skum med lite gräddigare topp.
Doft: Doften börjar med torrt kaffe och lite gammalt gräs och en dos torkad humle. Doften växer lite med mörk malt och porterartade dofter av kaffe och choklad. Men även lite bittert saltlakrits och hav.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med en kolsyra som varierar mellan okey till bra. Lagom humlig smak med toner av gräs och krydda med en torr finish. Mineral, hav och aska blandas upp med choklad och lite bitter humle. Vattnigt kaffe och mer saltlakrits.

Betyg? – Bättre-, som en svaghumlad porter med lite torrt gräs och en större dos smaker och dofter från naturen såsom hav, mineral och aska, men även en bra dos lakrits och bitterhet.Överlag en lite underlig öl som vann hos mig då insikten om att det inte alls var en BIPA slog ned, ibland är förutfattade meningar ändå lite avgörande i vad man förväntar sig av en öl samt hur man först tolkar den. Trots allt.