BrewDog Trashy Blonde och 77 Lager - folkölsvarianten

Att BrewDog kan gå bananas på öl vet de flesta, likaså att de släpper ut en himlans massa olika öl för att vara ett relativt ungt bryggeri. Det här med kvalitet kontra kvantitet vet jag inte riktigt om de har hört talas om - deras öl är oftast bra, men faller lite på att de vill vara kaxiga mer än sträva efter perfektion. De gör även lite specialöl för olika marknader - vårt grannland Norge har Alpha Dog och nu är det dags för oss svenskar. Vad vi får? BrewDogs Trashy Blonde och 77 Lager på folkölsstyrka så att man kan köpa dem i vanliga matbutiker - 3.4% ligger dem på. I de lite alkoholstarkare varianterna så är 77 Lager en rätt chillad lager, läskande och helt duglig om man vill ha något lättdrucket och lagom smakrikt medan Trashy Blonde i mitt tycke var lite tråkig, men drickbar.

BrewDog 77 Lager
1,4% lägre alkoholhalt så vipps var den anpassad för svenska matvarumarknaden.

Utseende: Vitt lite tråkigt skum med små bubblor ovanpå den smått urvattnade gyllenfärgade vätskan.
Doft: Ingen större doft innan en majssöt doft med lite blöta korn uppenbarar sig. Rätt typisk lagerdoft med utan en alltför stor metalliskt störande doft.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Ingen nämnvärd smak utom lite brödighet och korn mot slutet. Tycker fortfarande inte den är äcklig eller har något dåligt i sig – den är bara rätt platt, men fortfarande bättre än de flesta burklagers och annat skräp som bara smakar robotbröd.

Betyg? – Sådär, smaklöst men inte äckligt. Fortfarande bra pilsnerlätt och allt sånt. Men jag har svårt att se varför man ska välja en av dessa före en blasklager som åtminstone smakar NÅGOT.


BrewDog Trashy Blonde
Bara 0,7% svagare är denna blonde ale än den vanliga varianten..

Utseende: Ett lite mer färgat ljust skum ovanpå samma urvattnade gyllenfärgade vätska.
Doft: Aningar av rätt friska och färska humlekottar, lite örter, vört. Lite fläder och citrus där framförallt den lite blommiga fläderdoften växer något.
Smak: Lättare till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Rätt bitter och torr i munnen med bra beska och helt duglig smak med citrus, grape och lite blommor och fläder. Rätt kort smak men efterbeskan sitter kvar bra och då jag tyckte den vanliga trashy blonde’en var lite tråkig så är den här mer förlåtande då man kan skylla på att den är en ”folle”. Har lite samma tydliga och humlebeska kraft som den alkoholfria Nanny State’en fast här är humlen inte fullt lika upprorisk men saknar fortfarande större kropp att vila sig mot, men det smakar bra och jag gillar den faktiskt (gillade inte alls den vanliga Blonde’en på samma sätt).

Betyg? – Bra, smakar bra, friskt och beskt med blommor och citrus. Kanske lite för beskt för många men vill man ha en smakrik öl utan större alkoholprocent så är detta helt klart rätt öl! Medan jag skulle välja bort 77 Lager’n för dess smaklöshet så smakar denna som om den hade kunnat ha 1-2% till i sig. Nu glömde jag kolla på priserna, men då båda flaskorna i sina alkoholstarkare versionerna också är ”rätt billiga” så är det inget val som görs på grund av ekonomiska skäl utan i så fall för att man vill hålla nere alkoholprocenten. Lär bli bra efterfest-folle.

Struise Kloeke Blonde, Struise Black Albert och kvällens folköl

Igår var det åter ett besök på Sorbon men som vanligt dröjer det lite innan jag har tid att få ordning på vad som dracks där, men blev lite Nogne O Red Horizon och Rogue Mocha Porter m.m Trevligt och gott, as always. Men på sistone har det varit belgiskt och holländskt och det är i den andan som det fortsätter, med två stycken öl från Struise. Dels Kloeke Blonde, en lite humlig blonde belgian ale utan krusiduller, ligger på 6%. Ska dock ha irländsk mossa som ingrediens? Den andra ölen är lite mer känd, Black Albert. En högklassig imp. stout som trots det inte ligger i topp på några listor. Den senare dracks på fat på Monks Porterhouse medan den första dracks på flaska. Dock har jag en flaska Black Albert ståendes hemma, men den får nog vänta lite till. Cuvée Delphine som är en liten släkting till den var riktigt trevlig, Black Albert likaså - så den får vänta, eller om det blir jag som får vänta snarare.

Precis efter att Schnille och Schmak skrev om att BrewDog etablerat sig på folkölsfronten med Trashy Blonde och 77 Lager så råkade jag gå förbi ett par flaskor på min lokala Sabis. Självklart blev det ett köp, trots Schnillenas omdömen. Självklart blev det köp av dem, så blir att dricka till kvällens middag, om inget "godare" lockar.

---

Struise Kloeke Blonde

Utseende: Pysare, litet vitt fint skum, minimala bubblor ovanpå matt persikofärgade vätskan.
Doft: Typisk lättsam blonde-doft av banan, gräs, lite blommiga dofter av jäst och jag anar någon liten sötma i bakgrunden.
Smak: Lättare munkänsla med bra kolsyra med små bubblor. God smak av banan i munnen som dock försvinner när smakerna landat, då kommer det istället en lite småtorr humle och honung. När de smakerna sedan faller bort så är det lite banansmak som gömmer sig kvar i munnen. För att vara en blonde så har den rätt bra kraft i sina smaker och är lite fylligare och med mer närvaro av malt än jag tycker mig finna i många andra blondes som bara smakar banan, gräs och jäst. En söt honungsliknande smak sitter kvar länge i munnen.

Betyg? – Bra+, jag har svårt för blonde ales (även fast detta mer klassas som belgian ale) men här finner jag lite mer smaker som sitter kvar tack vare en något mer betonad maltighet. Det blir lite lättare mot slutet, men då dyker en liten torr beska upp följt av något sött. Sådant gillar jag och det gör att den inte faller lika fort utan man kan sitta och smutta i sig den ett tag.

Struise Black Albert

Utseende: Brunsvart vätska med extremt kompakt lätt chokladbrunfärgat skum.
Doft: Massivs med choklad! Lite julmustkryddning och lätt bubbligt sådär. Verkligen kraftig doft.
Smak: Lätt munkänsla med bra kolsyra. Mums! Len chokladlikör med lite bär som mot slutet får lite finare cappucinosmaker som sällskap. Tunn kropp men ändå så perfekt och välbalanserad. Kaffe och chokladsmaken är verkligen utsökt mixade och det bäriga ger mig lite blåbärsintryck. Ord som lent, underbart balanserat och ”mums” är de återkommande superlativerna jag har öst mina anteckningar med.

Betyg? – Bäst, inga konstigheter! Lite bärsyrligt och underbart mörkt. Sån fantastiskt väldold kraft i smak och doft. Kan inte säga så mycket mer än att det här är en av mina nya favoritstouts och jag känner mig extra glad då jag har en flaska ståendes hemma, lär bli att ta hem fler!!