En omväg värd att ta! Uinta Crooked Line Detour IPA

Mer sommar på Manker beer Blog @ Facebook

Det är lite stiltje på ölfronten för min del, fullt upp med annat varpå det är lätt att glömma sådant som att det är nyheter i beställningssortimentet och att det släpps biljetter till GABF idag. Men det känns mer och mer som om många bloggar, mig inräknad, har funnit lättare kanaler att nå ut "snabbt" via Facebook istället för de mer statiska bloggarna. Så kika in där.

Ryktas även om ett nytt stort ölforum, bäst är att kolla på BeerSweden då och då för att veta mer.. Nu, öl.

---

När Wicked Wine tog in Uinta till Sverige var det inte bara Cookeyed Cooper och Labyrinth som kom, även fast det bara var dem två vi fick bekanta oss på hos Systembolaget så kom ju även Anglers Pale Ale samt Detour IPA'n. Det är också den sista av dessa vi nu ska bekanta oss med. Som del av bryggeriets Crooked Line-serie så är den "nyskapande" men ändå rätt så typisk, man ska avvika lite från förväntningar och gränser men inte för den delen börja göra extrema eller alternativa öl. Om själva ölen finns det inte så mycket information, Uinta har lite att lära där från många andra bryggerier som mer än gärna berättar rakt igenom hur ölen kommit till och vad den innehåller (se lite mer om den via WW här). Synd då just dubbel IPA's och andra öl är kul att få reda på saker om då humlesorter etc kan ha rätt stor betydelse på ölen.

Så utan större utsvävningar om annat så går vi väl in på denna trevliga dubbel-IPA.



Uinta Crooked Line Detour IPA

Utseende: Något mer klargyllene bärnstensfärgad vätska med fint "IPA-skum"
.
Doft: Doftar balanserat om man kan uttrycka sig, så om balans var en påtaglig doft. det är humlekåda, kottar och ändå en mild fruktig doft. Även om man slår ett varv i glaset så är det samma typ av dofter som håller sig kvar; trevliga humledofter. 

Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Smaken är lättsam och trevlig med en bra beska med samma balanserade humlerike som i dofte - det är kottar, kåda, barr och grape, och så den där milda frukten. Jag ska erkänna att jag ibland har svårt för rätt humlekottebaserade (D/I)IPA's som inte varierar sig, det kan ibland bli lite tamt och smakerna försvinner rätt fort, men denna oerhört (!) lättdruckna 9,5%'iga DIPA'n lyckas ändå lägga sig på en väldigt angenäm nivå. 



Betyg? – Bättre. Oerhört välbalanserad och lättdrucken, besk men mild, humleskog men ändå med variation. Kanske lite rivigare beska hade varit bra, kanske hade det gett lite metall i smaken (anar det bara nästan nu), kanske ska man inte bry sig utan bara acceptera att det är en tilltalande och likväl rätt bastant DIPA som känns lika vardaglig som en Sierra Nevada Torpedo, en sån där öl som är lite för mycket för en (iaf denna med sin %) men som är god nog att dricka om och om igen.

Mer sommar på Manker beer Blog @ Facebook

Mer bär åt folket - Sly Fox Black Raspberry Reserve

Mer sommar på Manker beer Blog @ Facebook

Då jag igår skrev om Three Floyds försök på en oktoberfestöl så är det faktiskt en slump att jag idag skriver om ett annat försök på en tysk öl. Istället för Three Floyds så är det Sly Fox, de som brygger den goda 113 IPA'n, som försöker sig på något så vågat som en tyskinspirerad veteöl med tysk pilsner- och vetemalt med lite tradition-humle och för varje gallon (cirka 3.7 liter) av öl så har man dryga 500gram röda och svarta hallon. Med 8% så är den rätt kraftig och riskerar (troligen) inte att tappa smak, inte heller tror jag den blir "för mycket". Pennsylvaniabaserade Sly Fox är för mig smånya och utöver deras 113 IPA så verkar mycket av deras öl vara inriktade på Belgiska och Tyska öltyper, något som också påpekas på deras hemsida. Jag har även deras tripel Incubus hemma, så det ska bli intressant att framöver testa om de håller en rätt hög nivå rätt igenom. Men nu var det mörk hallonöl..

Sly Fox Black Raspberry Reserve

Utseende: Disig mörkröd vätska med ett litet döende skum.

Doft: Mörka hallon och en liten glänta med genuin bärdoft, björnbär, jordgubbar och ett helt hallonsnår. Just att det är en genuin bärdoft är vad man tar med sig från doften.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Porös och mycket lättare än vad den annars trevliga doften avslöjar. Bär och jordgubbar som dock faller lite på grund utav den lite väl porösa och tunna kroppen vilket nog kan härledas till vetemalten, hade den varit bättre som en vanlig ale eller hade bärsmaken försvunnit? Troligen. Läskande är den dock och det finns mycket gott smakmässigt, med lite mer kropp och mer kraft hade den ökat omdömet några steg.



Betyg? – Bättre (-). Underbar fin doft av mörka hallon och bär, men smaken levererar inte därefter och tyvärr blir det lite drabbande för ölen i stort då vetemalten tunnar utan ett snäpp för mycket. Likväl trevlig, god, läskande.

Mer sommar på Manker beer Blog @ Facebook

Es is nicht normal - Three Floyds MunsterFest

Mer rock på Manker Beer Blog @ Facebook

Amerikaner misslyckas mer ofta än sällan när det gäller att göra Europeiska öltyper och det är väl enbart ett par få bryggerier som galant klarar av det hela vägen. Three Floyds brukar dock ge ifrån sig väldigt bra öl och därför är det extra spännande när de har tagit sig an en traditionell oktoberfestöl eller märzen. De följer tysa Reinheitsgebot, renlighetslagen från 1516 som säger att ölen ska innehålla malt, humle, jäst och vatten - ingenting mer. Det blir med andra ord en liknande öl som Sam Adams och Weihenstephan gjorde i Infinium men ändå inte då man här siktar på en något maltigare märzen jämfört med deras ljusare och lättare öl. Med sin Bavariska noble humle och ett rätt så traditionellt repcept gör man denna öl som först var för att hedra  Prince Ludwigs bröllop i 1810. MunsteFest är för de som inte vet om det en twist på ordet Oktoberfest där man bytt ut oktober till Munster varifrån bryggeriet kommer.

Three Floyds MunsterFest

Utseende: Något mörkare gyllenorange vätska med ljust nougatfärgat poröst skum med minimala till små bubblor.

Doft: Frisk doft med malt, både torr men även söt sådan. Malten doftar även aromatiskt och inte bara malligt som det ibland kan göra; det är kola, nougat, en liten russinask och lite mörk sockerkaksdeg. Till det anas lite citrus. 

Smak: Medelstor munkänsla med oket till bra kolsyra. Kroppen är lätt men poröst växande och pendlar mellan att vara lätt och något kraftigare. Det är en instant smak av kola, karamell och nästan den där nötiga belgiska kolasmaken som finns i allt från dubblar till quadruplar. Känns stundtals mer belgisk än tysk. Som någon hade skrivit någonstans så är den här ölen ett bevis på att även 3F har problem med att göra spännande öl enligt tyska renhetslagarna. Ändå så tycker jag att det fungerar, lite citrus och gräs och den rätt smakrika maltvariationen gör att det är väldigt drickbart om än lite långtråkigt. 



Betyg? – Bra+. Kunde eventuellt fått aningen högre betyg om den, om den, bara varit lite roligare. Det säger mer om reingeitsgebot än om 3F eller om oktoberfestöl i sig. Som skrivet så är ölen en rätt stiltypisk märzen med malt i centrum, aning citrus men inte direkt någon beska. Den här var dock inte så sötklibbig som vissa andra märzen från USA kan vara där malten får lite väl mycket att säga till om. Nä, prova den om ni gillar mörka lagers eller ales men förvänta er inte extra något bara för att det står Three Floyds på flaskan.

Mer rock på Manker Beer Blog @ Facebook

Nya svenska ölaktörer del 4 - Sea-Goat Brewing

Mer rock på Manker Beer Blog @ Facebook

Tidigare delar:
1. Åre BryggCompagni
2. Kapusta Brewing
3. Bloggarna


Vi kör direkt vidare på del 4 av serien "nya svenska ölaktörer" där turen nu kommit till killarna bakom Sea-Goat Brewing, årets silvermedaljör i Mikkeller Hop Bomb Challange.

Bakom namnet som jag tror hänvisar till det speciella djuret här, döljer sig två bröder; Viktor och Tobias Lund. Av en lite otippad slump börjar vår historia inte där utan för 6-7 år sedan. Då hade jag en grunge/rockklubb på Söder i Stockholm vid namn Club Navelludd (indeed...) där vi förutom grym musik även hade liveband. Så en dag skulle vi ha det sköna stonerrockbandet Jellyfish Syndrome på scen; ett band där Tobias var sångare och ännu en brorsa även var med. Att jag en handfull år senare skulle stöta på Tobias i helt andra sammanhang var nog svårt att tro för oss båda.

Hursomhelst, Sea-Goat Brewing handlar om att brygga god öl som ska vara god att dricka och välgjord trots låg nivå med simpel utrustning och minimala förutsättningar. Liksom de flesta hembryggare vill de göra öl som de själva gillar varpå det ofta blir humlecentrerade öltyper. Det var efter att ha pratat löst om att brygga öl en längre tid, men där ingenting hänt, som Viktor till slut fick ett litet startkit i present varpå det hela drog igång. Sedan dess försöker de brygga åtminstone två batcher i månaden och det var här som man beslöt att skicka in sin blott andra öl - deras Hypertropicla PIPA (pineapple IPA, pineapple som en hint till de tropiska smakerna de var ute efter i humlen). Med den kom de som sagt två i Mikkeller Hop Bomb Challange och ölen kommer recenseras här under. De har även bryggt rätt vågat och friskt och i min åsikt vågar de experimentera med allt från chili till lakrits till "vanliga" sommar-IPA's. Första målet är kunna brygga mer vilket kräver både mer tid och utrustning. Mer öl, både sett till batcher men även batchens storlek brukar kunna ta sin tid att få igång, men sett till hur Sea-Goat snabbt har utvecklats och kvalitéen på deras öl så lär det inte ta alltför lång tid..


De två öl från dem jag har provat, Hypertropical PIPAn, rejält humlad med citra, amarillo, simcoe och tomahawk och deras chili-IPA A Brown Reason to Live2 (chili) som även den är rikligt humlad med citra, tomahawk, simcoe och amarillo för att sluta på 152 IBU och 9,2%
 är båda oerhört välgjorda där jag faktiskt föll helt för den senare av de två. Men för att ge er en bättre uppfattning av ölen så går vi nu in i djupet på dem båda.


Sea-Goat Brewing Hypertropical PIPA


Utseende: Disigt grumligt något brunare kola- alternativt mosig bananfärgad vätska med lite nougataktigare skum med minimala bubblor. 


Doft: Humleoas. Som första gången jag doftade på Oppigårds Amarillo! Simcoen och Amarillon ger perfekta humlesmaker där Citran ger edge och mer citrus till de båda andras mer tropiska aromer. Tomahawken med sin höga alfasyra höjer beskan på ölen väldigt väl. Vispar man runt i glaset, vilket man måste för att få fram djupet i dofterna så är det mango, persika och Piña Colada (ananas och lite gräddigt).
Smak: Lättare till medelstor munkänsla med bra kolsyra. Kolsyran är inte alltför kraftig men mild vilket ger mer utrymme för fruktigheten i smaken. Mycket tropiska frukter och mycket citrus med humlekottar och en växande beska i eftersmaken. Lite metalliskt humleoljigt bitter på slutet, vilket jag börjat inse att jag personligen gillar. Bit för bit drar beskan fram och det är nyanser från Citran och framförallt Tomahawken som märks mest. Kanske att den trevliga fruktigheten förskjuts något, eller temporärt i förmån för beskan. 



Betyg? – Bättre-. Den tappar ju längre ned i glaset man kommer då främst humlekotte etc kommer fram tydligare vilket nog är för att det är mer humlerester och annat som är kvar från bryggningen. Men för att vara killarnas ANDRA brygd någonsin så kan man ju inte vara annat än djupt imponerad. Hur de träffar rätt i doften och hur väl det börjar i smaken, imponerande och det finns mycket potential här! Ska bli intressant att dricka deras chili-IPA snart!



Sea-Goat A Brown Reason to Live IPA2 (chili)
 
Utseende: (se bild)

Doft: Fläder, massvis med fin fläderdoft och tropiska frukter. Sedan smyger sig en lurig chilisdoft fram med bade chiliespresso och chilichoklad. Inte hett utan bara précis en dos så att det anas och lyfter! Väldigt balanerade dofter och det är verkligen en fröjd att dofta på ölen!
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Chiliespresson går även igenom här mot en stor humlig vägg med tropiska frukter och chili-humlekottar. Kaffe och choklad blandas med frukter och tillsammans blir det bra mycket mer spännande än man kan ana. Hettar till lite efteråt och då är det lättare att ana chilin, gott är det oavsett!



Betyg? – Bättre(+). Ge dem ett bryggkontrakt på den här ölen, föll helt för dess smak av både tropiska frukter, humle och en perfekt chilismak och doft.

Mer rock på Manker Beer Blog @ Facebook

Nya svenska ölaktörer del 3 - Ölbloggarna

Diskutera på Manker Beer Blog @ Facebook

Efter del 1 om Åre BryggCompagni och del 2 om Kapusta Brewing så kör vi vidare med del 3 i serien om "nya svenska ölaktörer". Turen har nu kommit till ölbloggarna och de personer som ibland mer engagerat än andra direkt och indirekt påverkar svensk och internationell ölkultur.

• Dagens inlägg kan dock vara lite svamligt och det beror på att jag "friskriver" ner mina tankar och åsikter i ämnet utan större eftertanke...

Nu är jag, som svensk manlig ölbloggare, oerhört subjektiv i min bedömning och mina åsikter men samtidigt är det svårt att undgå den påverkan bloggar, skribenter och gemene öltyckare har haft. Självfallet kan det vara lite hönan och ägget, vad kom först i den nya sociala kultur där avståndet mellan bryggerier, distributörer, krogar och konsumenter aldrig har varit mindre? Samtidigt känns det irrelevant, huvudsaken är att det främjar alla. Bryggerier och bryggare får hjälp att finna nya kanaler för att deras produkter ska uppmätksammas och deras öl (ibland ogynnsamt) dissikeras för att sedan monteras ihop i olika formuleringar. Dock är denna form av nästintill gratis PR väldigt viktigt och även väldigt uppskattad, konsumenter får reda på mer om öl de kanske aldrig har hört talas om och fler får lättare reda på var, när och hur man kan få tag på en öl (eller vilken vara det nu kan gälla). Sidor såsom Fatkoll, BeerSweden (blogg och allt i ett), I Glaset med flera är på olika sätt sociala media som på något sätt kan relateras med bloggar eller liknande och som är en länk mellan de olika delarna i hela "ölprocessen". För när Darren exempelvis bidrog till skapandet av Hello, My Name is Ingrid så var det inte bara ett kul projekt utan visade också möjligheterna som finns inom ölvärlden. En öppenhet och ett intresse som troligen är något svårare att finna inom andra områden. Visst hade något liknande kunnat ske om det varit en privatperson som föreslagit ölen, men det speciella med bloggar är att det också är ett kommunikativt media, det du eller ni gör åskådliggörs för andra som i sin tur kan förmedla det vidare. För många som inte har råd med PR så handlar det om att synas, höras och att folk vet om en, en uppgift som bloggar precis som "mun-till-mun"-snack bidrar med.

Olika bloggar har dock olika syften och olika upplägg och det är också lite av charmen; det bidrar till att ge en flora av olika inriktningar - någon som bara skriver recensioner, någon som är mer konservartiv, någon är galen, någon är extra lustig etc etc. Vissa är små och andra är stora, men jag vill ändå påstå att samtliga behövs. Eller behövs och behövs, jag vill återigen påpeka att vikten av dessa kanaler inte ska förstoras, eller ska den? Underskattar jag kanske rentutav "makten" som ligger hos diverese bloggar? Samtidigt bör vikten av dessa bloggar relateras till övriga världen; när jag pratade med Morten på Amager Bryghus förstod han inte riktigt vad jag gjorde, bloggar i Danmark finns men är få och detsamma verkar gälla i övriga Norden. Vad kan detta bero på? Nu har jag aldrig varit med på någon internationell bloggkonferens men det vore intressant att veta hur åsikterna är där, vad för mål är gemensamma för bloggar i olika länder etc? Vad skriver man om, varför skriver man, hur förhåller man sig till andra och annat? Allt det där är intressant, även för de som bara vill dricka en god öl och inte bryr sig så mycket mer. För även om det är antalet sålda flaskor och feedbacken från krogar som många distributörer kanske ser på så är det en viss sorts feedback som många skrivna källor såsom bloggar ändå bidrar med. Ofta finns både en kunskap och ett intresse som tillsammans gör informationen "filtrerad" och "kunnig" och det gäller då kanske att förhålla sig både subjektivt och objektivt för att förmedla hur någonting smakar, vad den kan passa till, för vem, när, hur etc. Att bara vara objektiv fungerar inte, för även om en eurolager (don't get me started again..) kan vara "okey" så är det lättare att förmedla när den kan tänkas passa än att beskriva dess (brist på..) smaker och på något sätt betygssätta den. Här är balansgången mellan pretantiöst och subjektivitet intressant, jag tycker inte att jag (t.ex.) är pretto om jag totalsågar en sketen eurolager på burk med motiveringen att det är blask som dock passar utmärkt i duschen en tokvarm sommardag. Men, som är långt ifrån något jag skulle servera på en middag lika lite som jag skulle ta fram de där MER-stora vinförpackningarna med sugrör som finns på systembolaget.


Men varför är då bloggar en ny svensk ölaktör? Ja, av samma anledning som jag kan ha åsikter om öl precis lika berättigat som mr no name på gatan så är det bara så. Att intresse föder intresse och ökat intresse föder fördjupat intresse i många fall och åtminstone en medvetenhet i andra. För det är inte bloggarna i sig kanske som är det viktiga utan att de fungerar som en intressealstrande och kunskapsfödande sfär där folk oavsett "förkunskaper" kan lära sig något - om de vill, de kan få intresse för något - om de vill, de kan uppmuntras prova på något nytt - om de vill. Och så fortsätter det, och Sverige är speciellt - för även om vi har Systembolag och Staten där i allt vi gör så poppar det upp nya bryggerier dagligen, krogar börjar satsa på bra öl och det där svenska "post-moderna kunskaps- och intressesamhället" har nu kommit till ölkulturen. Idag kan du se events, vad krogar serverar när, du kan lära dig brygga egen öl, läsa om öl som du kanske bara kommer finna på någon resa, men likväl - du lär dig mer om det. Och det är något vi ska vara stolta över tycker jag, för det är en sak att gå ifrån semi-materiella saker till något som faktiskt har den positiva sidoeffekten att det kan minska binge-drickandet och en osund alkoholkultur vilket i sin tur har vidare samhällsnyttor. Sure, kanske lite långdraget, men det finns någonting här att bygga vidare på.


Så, utifrån det här ostrukturerade och blajjiga inlägget så är det nästan mer intressant att höra vad andra, "icke-bloggare" har att säga? Varför läser ni ölbloggar, vad tycker ni om ölbloggarna, vad kan de göra bättre och vad gör de sämre? Är den en viktig ölaktör, och varför eller varför inte?

Diskutera på Manker Beer Blog @ Facebook

Lite kort om ingenting och vart dricker man öl i Göteborg?

Missa icke Manker Beer Blog @ Facebook!

Nej, idag står jag inte nere i Köpenhamn med en flaska Blåbär i handen, så kan det gå och det är egentligen ingenting jag är bedrövad över. Vart en trevlig midsommar i Stockholm med vänner, god mat och öl istället. Men jag hoppas få läsa upp mig lite om vad som sker och hur det går nere för de som stått och köat idag.

Provade att göra "rödvinssmör" utan vin men med Evil Twin Soft Dookie igår, lite speciellt och föll väl inte helt perfekt ut - mest på grund utav att jag gjorde det hela lite väl slarvigt, men i övrigt var det ett intressant försök som nog blir att prova igen. Har ni någon bra öl så koka upp den med lite lök och kryddor och mixa ihop sedan med lite smör och låt stelna igen.

Bloggen ligger lite i sommardvala nu vilket är rätt skönt och aktiviteten ligger något mer på Facebooksidan istället. Och det är även där jag ska försöka lägga upp lite under nästa helg då jag åker iväg till Göteborg för ett par dagar hos några vänner. Så ingen Maiden eller Metallica (tyvärr) men väl lite öl och god mat (återigen).

Nu är dock frågan, för någon som aldrig varit ute i Göteborg på det sättet, vart ska man gå ut? Var har de bäst stämning, ölutbud och framförallt priser. Av 4-5 pers så är det mest jag som tycker det är värt att spendera ett par tjugor extra på sin öl, de andra må gilla den, men i slutändan vill vi nog mest ha en trevlig kväll (men gärna på ett ställe med bra dryckesutbud). Så tippsa gärna, här eller på facebook. Jag har läst mig till ett par ställen, men samtidigt vill jag ha en restaurang eller krog där "alla" kommer ha kul. Om vi nu ens går ut, det får vi se.

Något annat man ska göra i Göteborg? Ska försöka hinna förbi Oceanbryggeriet om det löser sig och även förbi något Systembolag som har deras (Oceanbryggeriets) Glenn #5 för att ta hem en kartong. Bra nu inför Allsvenskans sommaruppehåll.

Japp, det var väl allt för nu. Hoppas ni alla haft en trevlig midsommar!

Missa icke Manker Beer Blog @ Facebook!

Glad midsommar!

  Midsommarfirande på Manker Beer Blog @ Facebook!

Idag på midsommarafton borde samtliga gå på uppspeedat halvvarv, njuta av någon dags ledighet men likväl ha bra kul. Så jag har egentligen inte mycket mer att säga eller göra än att önska alla en glad midsommar och att ni valt ut lite bra öl och annan dryck att dricka. För min del vankas det Sam Adams och Brooklyn till lunch för att till middagen plocka fram bl.a. Green Flash Le Freak, Avery The Reverend, Marin Brewing St Albion Amber Ale och så kör vi lite Soft Dookie efteråt, enkelt men ändå annat än Kung. Hann tyvärr inte köpa på mig Sigtuna Summer IPA eller Oppigårds Summer Pale Ale för annars hade det legat ett par såna hemma också.

Nu får jag önska er trevlig dag så hörs vi efter helgen för nu ska jag iväg och förbereda inför kvällens middag!

  Midsommarfirande på Manker Beer Blog @ Facebook!