Nu blire blogguppehåll och Japanresa

nix, inget mer här på ett tag, trots att jag lagt upp vare sig åsikter och recension på Fresh Hop eller Midtfyns DIPA. Har man ont om tid så har man.

Men nu blir lite Japan över nyår och förhoppnings lite roliga japanska öl.

Så gott nytt (öl-)år på er!

"Belgokväll" med blandad dryck + lite nytt

Okej, först ut, lite nyheter. Eller en nyhet snarare

• Fått lite öl samt en underbar "öl-tshirt" från en kompis som vart i Nya Zeeland. En EIPA, Dark Lager och en Pilsner med det underbara namnet "brewski" md en skidåkare på. Mer om dem senare.

---

I fredags blev jag iväglockad på lite mat och dryck på Cafe Duvals "pressbakficka". För mig som har svårt för belgisk öl var det en perfekt möjlighet att bredda mina smakupplevelser.

---

Först ut blev en gammal favorit, Hoegaarden Grand Cru:

Skum: Högt, lätt skum med fin vit färg

Färg: Ljusgult

Doft: Skumbanan varierad med riktig banan, lite vete, fruktigt, väldigt fräscht.

Smak: Mycket banan där med, "sockerbitar"-godis, lätt vetighet med fin mjuk eftersmak.

Betyg? - Bättre, en fräsch sommarklassiker som fortfarande är väldigt bra!

---

Näst på tur blev en Ellezelloise Hercule Stout som även Fajan & Jöns har testat nyligen.

Skum: Lite lätt skum, lite bubblor, men annars minimalt.

Färg: Mörkt, svart som övergår i ljusbrunt

Doft: Svarta vinbär slår mig direkt, lätt vinighet. Sammanlagt en väldigt söt arom

Smak: Lätt munkänsla utan samma fruktighet - även fast de finns där. Nu är det mer kaffe och mörka röda bär.

Betyg? - Bra, spännande i början men sen avtar smakerna och det blir mest sött, mörkt och lite lätt munkänsla i någon mix.

---

Frågan nu var vad belgarna kunde visa upp i humleväg. Efter en diskussion med bartendern föll valet på Poperings Hommelbier. Namnet till trots en något örtig, maltig och humlig Belgian Strong Ale.

Skum: Normalhögt, faller rätt fort till minimalt litet lock

Färg: Gyllengult

Doft: Humle, rätt menlös doft. Ska tydligen erbjuda mer lite kryddiga och örtiga dofter.

Smak: Nötig och lite humlig som förväntat. Ingen direkt beska från humlen. Rätt läskande och utan att alkholen på 7,5% ens märks av.

Betyg? - OK, tror att den kan ha vart lite gammal för inte var den kul tyckte jag. För få och tunna smaker och inte alls vad jag förväntat mig.

---

Sist ut för kvällen blev La Guillotine från Brouwerij Huyghe.

Skum: Inget alls, lite rester bara

Färg: Gyllengult

Doft: Lite banan, vete och hö

Smak: Väldigt lätt munkänsla, lent. Mjuk fruktighet. Väldigt frisk och läskande utan alkoholsmak överhuvudtaget (9%).

Betyg? - Bättre, även här är det en frisk smak utan att alkoholen visar sig trots styrkan. trevligt

---

Trevliga belgare som alla drog åt det friska hållet vilket för min del är vad jag gillar hos dem. Alkoholstyrka som i många, inte alla, fall snarare för med sig mycket smak och kraft.

Härnäst vet jag inte vad som händer.

Jul snart, sen Japan och lite japanskt över nyår. Så får se vad som hinns med i dagarna 3 nu

Sista julölen, julölssammanfattning, "prisutdelning" samt Torpedo!

Jahapp. Dags att avrunda julölsbestyren, testade de jag ville, glömde någon, men nöjd ändå.

Men vi börjar med det lilla:

• Torpedo är äntligen i butik igen, blev att köpa några idag
  
  
• Någon som har tipps på bra ölbutiker i Tokyo, eller märken etc?
  
  
• Pinsamt nog har jag märkt att mina recensioner av Slottskällans båda julöl saknas både här på bloggen samt i mitt ölindex. jag har helt enkelt tappat bort anteckningarna!
  

---

Sedan följer årets sista julölsrecension som blir att handla om N'ice Chouffe. En trevlig Belgian Strong Ale med touch av timjan och curacao enligt etiketten - intressant.

Skum: Rätt högt, smutsigt, skum som pyser ned till ett litet lock för att sedan upphöra

Färg: Ekbrunt, trevlig brun färg

Doft: Belgiskt, men ändå lite mildare i dofterna. Lite rostad malt, limpa, karamell och bränt socker. Även lite nötter (Dock inte APA-nötig), torkad frukt och alkohol. Viss humlighet hoppar runt (höhö).

Smak: Rätt lätt munkänsla vilket är trevligt då dessa strong ales annars i mitt tycke kan bita till rätt fort. Belgisk "piff" utan att ta över utan de 10%:en är välgömda och gör att den blir mer lättdrucken. Mycket apelsin i smaken, lite nötig sötma och en beska följt av lite mer sötma. Väldigt mjuk men blir lite "enkel" efter en stund.

Betyg? - Bra, kanske lite menlös i längden men ändå den av de belgiska strong alen, betygen till trots, som jag tyckte var lättast att dricka.

---

Så var den sista julölen för nu bedömd och nu följer resultaten. De kanske inte alltid återspeglar betygen jag gett dem, men en öl som har ett högt totalbetyg kanske inte passar mat lika bra som till att dricka vid brasan etc.
Som sagt så föll Slottskällans båda julöl bort från bloggen, mina anteckningar och allt annat av någon skum anledning. Däremot kommer jag ha med dem här ändå.

Bästa julölen totalt:
1. Nils Oscars Julöl 2009. En riktigt god öl, lite dyr, men med mest smaker och "julighet"
2. Slottskällan Tomte. En till god öl, även den lite ljusare och humligare Nissen vart en favorit!
3. Great Divide Hibernation Ale. Samma poäng som Mr Sno Balls, men denna är juligare.

Bästa julölen till mat:
1. Jämtlands Julöl. Tyckte den vart rätt menlös i sig, men till mat tror jag mycket på denna
2. Oppigårds Winter Ale. Fick liksom Jämtlands rätt dåligt betyg, men är en perfekt julöl till maten
3. Harviestoun Brewery Mr Sno Balls. Inte så julig, men en krispig och god Pale Ale, pefekt till maten

Bästa julölen vid brasan:
1. Nils Oscars Julöl 2009. Enkelt val för mig
2. Slottskällan Tomte. Den kommer även tvåa här.
3. Anchor Christmas Ale. Inte en toppöl, men en god vörtig julöl att smutta sig igenom


Sammanfattning:
Årets svenska julöl har varit bra tycker jag, de lite mörkare midvinternattsbrygderna vart inga högpoängare utan borde vart lite mörkare. Men både Slottskällan och Nils Oscar presterade väldigt bra tycker jag. Både Jämtland och Oppigård kör vidare på julöl som ska drickas, inte smuttas eller dissekeras - de ska drickas och passar därmed bra till mat.
Hibernation Ale:n var i en klass för sig bland de amerikanska ölen och Underlig Jul vart mest ett kul alternativ men inget man vill bjuda på. Slutligen vart Nostradamus bättre än Corsendonken och N'Ice Chouffen bland belgarna och Mr Sno Balls anses vara fusk då den var en perfekt sommaröl!

Péché Mortel, Black Rocket Porter och lite gott och blandat nytt

Så, vi börjar med lite notiser och gott och blandat tror jag.

• Skippade dagens släpp helt vilket tog emot då jag insåg att jag kunnat få tag på en Samuel Adams Utopias om jag bara ställt mig där i kön när jag traska förbi - men snö, kyla och en kassakista som får prioriteras åt annat styrde min kropp hemåt istället.

• Tror även att det är dags att prova mina båda whiskylagrade Brew Dog (smokehead och isle of Arran).

• Har även kommit på svårigheten i att "knäcka" en öl själv numera, en 65 eller 75cl flaska är rätt svår att njuta av om man inte har tiden till det. Får öva nu under jul och frigöra lite plats inför nästa år.

• Dags nu för två av ölen jag fått i mig på sistone och vilka kröner den nya sidan av 100 sträcket över recenserade öl. 200 innan påsk?

• Jag ska även sammanfatta min julölsprovning (så snart n'ice Chouffen är testad) samt ge en sammanfattning av mitt "provade-öl-index" jag satt samman. Lite om vilka sorter jag testat mest, vilka bryggerier, vilka betyg etc. Statistik är alltid kul

---

Först blev Brasserie du Ciel Péché Mortel (tack Fajanen) en rejält (9,5%) imperial coffee stout.

Skum: Litet lock som lämnar en liten fin ring

Färg: Mörkt svartbrunt

Doft: Massvis med rostat kaffe, luktar kaffebönor och inte "kaffe" så att säga. Även lite mörk och bitter choklad, traktordäck

Smak: Återigen tonvis med rostade kaffebönor, lite eldig smak. Väldigt god och passande styrka som i mitt tycke dock tar över stundtals. Chokladen och traktordäcken lurar lite men överlag är det en riktigt bitter kaffebomb.

Betyg? - Bättre, god och rejäl smak.

---

Sedan en svensk Porter av amerikanskt stuk från Slottskällan, nämligen deras Black Rocket Porter

Skum: Rätt lågt, halvmörkt som faller ned.

Färg: Kolsvart brunt

Doft: Lakrits, rostad malt, bitter choklad. Inte den där vinösa tonen. Lite kryddor

Smak: Rätt fyllig, direkt smak munnen men inte lika kraftig som doften. God efterbeska och smak av citrus, choklad. Mjuk och fyllig. Tydlig humle. Mörk och fin för en så lätt (5,5%) Porter. Jag har klagat tidigare på porters med denna styrka som varit för lätta, men denna har ändå lite sting.

Betyg? - Bra! en stabil porter som dock svajjar lite, men värd att dricka igen, och kanske igen.

---

Så snart helg igen och lediga tider vilket säkerligen innebär både en och annan provad öl, något gott vin och vad nu man vill unna sig.

Ölprovning och recenserad öl # 100

Så hade dagen kommit nu i helgen för vår ölprovning, dessvärre föll en av oss bort varpå vi fick mer att dricka och därmed orkade med mindre. Desto bättre har vi fler godsaker kvar.

inte bara fann vi lite gammal öl som stått kvar sedan sist, typ Bath Ale Festivity Ale, Sierra Nevada Aniversary Ale 2008, Fullers Reserve Oak Aged Ale 2008 m.fl utan vi insåg även att min flaska Brooklyn Hopfen-Weize hade lite "kul" innehåll.
Den såg nämligen ut såhär:

---

Oh, well, vad dracks då? Jo detta:

Btw vill jag berömma Elias för musiken som han fått av David först!
Bra skit som satte stämningen för en trevlig kväll!

Först ut var Grebbestads Lunator

Skum: Små bubblor, mjukt, faller bort rätt snabbt
Färg: Väldigt ljusbrunt
Doft: Malt, lite syrligt, lite kola
Smak: Lite smörigt och maltigt med viss humlighet, mjuk och lite torr eftersmak och kola
Betyg? - Bättre

---

Sedan kom då den lite olyckligt "jästodlade" Brooklyn Hopfen Weize

Skum: Stort och fluffigt, inte bara pga den enorma kolsyran som bildats
Färg: Grumligt och gult som mangojuice
Doft: Mango, persika, massa humle och sist lite vetighet.
Smak: Kraftigt med tropiska frukter, ökad alkohol än sist, sedan jäst, jäst och jäst
Betyg? - Bra, trots jästkalaset.

---

Sedan? Haandbryggeriet Ardenne Blond

Skum: Rätt litet, faller fort bort, litet litet lock
Färg: Ljusorange't
Doft: Kryddigt, peppar och lite frukt
Smak: Peppar om och om igen, liten beska som växer och god kolsyra. Rätt intensiv smak.
Betyg? - Bra, har dock svårt för saison'er

---

Sedan gick vi in på lite mörkare saker och först ut var Nogne O:s Underlig Jul

Skum: Litet men rätt mörkt skum
Färg: "Brunbrunt"
Doft: Glögg, lite stout'igt och vinösa toner á la porter, ändå mycket mörk malt
Smak: Lite blommigt, glögg, mycket glögg, lite trä, enbär och rätt mjuk munkänsla
Betyg? - Bra, intressant smakblandning som växer lite på en.

---

Sen en av kvällens "vinnare" Haandbryggeriet Dark Force

Skum: Mörkt, stort skum som sakta bubblar ned. Mkt kolsyra
Färg: Kolsvart
Doft: Stout, mkt kaffe! Maltigt och lite whisky.
Smak: Speciell munkänsla, men vad god! Syrligt, lite "ljusare mörka" frukter, väldigt mycket kaffe, lite likörchoklad. Bränt och lite lätt whisky!
Betyg? - Bäst!, Alla vi 4 enades om att det var en av de bästa under kvällen

---

På tur vart Port Brewings Old Viscosity

Skum: Litet, sjunker till ett fint lock
Färg: Mkt mörkt
Doft: Kaffe, rostad malt, mycket malt, ngt lite småsött i bakgrunden.
Smak: Mysigt, rätt stark - både i styrka och smak. Smakar som cappucinoglass, lite "rom-och-russin"-söt eftersmak
Betyg? - Bättre

---

Så hade vi kommit till öl nummer 99 här på bloggen, vilket föll på Lost Abbey Inferno Ale

Skum: Lätta bubblor, lite som humlebubblor, sjunker lätt
Färg: Guldigt
Doft: Lite jäst, fruktigt typ mandarin
Smak: Fruktigt, rätt lätt eftersmak, typisk belgisk'aktig
Betyg? - Ok/Bra, fortfarande svårt för denna typ av öl, men vart rätt god

---

så slutligen, # 100 på bloggen, föll på Three Floyds och Mikkellers Oatgoop

Skum: Vitt, poröst och bubbligt, lent och fint
Färg: Ljust orange
Doft: Gott, persika, mandarin, blött havre
Smak: Havre, lite nötighet, viss vinös smak, liten efterbeska. Hade förväntat mig mer smaker. Haveinblandningen gör den rätt fyllig.
Betyg? - Bra

---

Japp, långt inlägg, korta recensioner, mer att komma någon annan gång. men men.

Barhopping med förvånande resultat

Blir lite paus inför sista julölsduellen och det "firades" med att min kära flickvän och jag drog ut på stan för att besöka diverse blandade vattenhål. Tanken var mer inställd på vin och drinkar - men likförbannat blev frågan "vad har ni för flasköl" rätt vanlig. Dock visade det sig att vi råkat välja ett par ställen med rätt trevliga flasköl - nice.

Vi började på Monks (mitt förslag) och sedan ledde kosen oss vidare till lite mer "propra" ställen.

vad dracks då?

---

På monks blev det: Samuel Adams Irish Red Ale:

Skum: smågräddigt och lite fluffigt som sakta sjunker ned

Färg: ljusbrunt, lite bärnsten

Doft: mmm, mkt nötter, toffee och lite mörka malt toner. Även en viss beska

Smak: Lätt gräddaktigt i känslan, nötighet och kola finns det gott om. Samtidigt är den lite som andra Samuel Adams att den är rätt tam och utan stuns. Bra smaker dock.

Betyg? - OK

---

På Inferno i stockholm som även inhyser gamla Hattori Sushi (superb sushi) finns det spännande märket Nest Beer från Japan som jag sett men aldrig testat då jag varit där, tills nu.
Blev på bartenderns inrådan att testa en Nest Beer Red Rice, en öl brygd på rödris

Skum: Inget alls

Färg: Grumligt gulrött

Doft: Lite vete, men med mycket större maltighet, lite lambic vs veteöl vs sour ale typ. Och då är det ju enbart ris egentligen.

Smak: Kall kolsyra och fin fyllighet. Ingen riktigt särskild smak, lite sursyrligt och "rent". Beska utan att bero på humle. Väldigt läskande öl. Väldigt trevlig öl, mer intressant än något man vill avnjuta.

Betyg? - Ok+, plusset för det roliga med det.

---

Efter liten drinkspaus blev det så dags för kvällens sista öl. En öl jag konstigt nog inte druckit förut, men som jag nu är glad att jag druckit.
Slottskällans Pale Ale, en ekologisk pale ale på "bara 5%".

Skum: Väldigt litet men lämnar ett fint litet lock.

Färg: Ljust brunrött

Doft: Nötighet, väldigt enkelt men elegant och med inbjudande dofter.

Smak: Kraftigt, mycket fylligt för att vara 5%. God nötighet som balanseras otroligt elegant och inte gör den enkel, snarare vägs den upp av lite pommerans eller apelsin och lite annan fruktighet. Samtidigt som humleheten uteblir så fortsätter smakerna att gotta sig.
Nä, blev riktigt glatt överraskad.

Betyg? - Bättre, dricker den gärna igen.

---

Det vart de ölen det. Ikväll vankas ölprovning med en hel radda godsaker vi önskar få i oss. Får se får se. En bra ölhelg helt enkelt!

Julölsduell # 6 - Belgare

Näst sista duellen och den jag sett fram minst emot - belgarna. Har alltid haft svårt för belgisk öl, vet inte riktigt varför, men något är det. Färggranna flaskor om inte annat. hmm.

---

Först ut var Corsendonk Christmas Ale:
Belgisk strong ale på 8,5% och i en färgglad 25cl flaska. well well.

Skum: Högt, väldigt poröst och fluffigt och som hyffsat snabbt försvinner

Doft: Apelsin, lite kryddor, maltig och söt. Och som vanligt - jäst.

Färg: Brunrött

Smak: Apelsin får jag det först till, lite söt citrus och alkohol som till en början inte är för stark. Syrlig och smakfull utan att smaka för många olika saker. Gillar styrkan i den men ogillar som vanligt jästigheten.

Betyg? - Ok+, kunde tyckte värre om den. Men var helt okey. inte mer, inte mindre.

---

Näst på tur vart Nostradamus:
9%'ig belgisk strong ale i en rätt flummig flaska den med.

Sku: Högt skum som mjällt faller bort

Doft: "belgiskt", alkohol, lite citrus och apelsin här med.

Färg: Ljust orange/rött

Smak: Fruktigt, inte så jäsigt som jag belgare i mitt tycke är utan snarare med lite goda smaker av mandel och amaretto. Alkoholen stör knappt trots styrkan utan ger bra kraft i smakerna. Lite mer smakfull än Corsendonk'en.

Betyg? - Bra, skulle nästan kunna dricka upp den andra flaskan jag har kvar.


Förlåt alla ni fantaster av belgisk öl, jag föredrar amerikansk så mina utlåtanden denna gång kanske är lite okunniga och vinklade. men men.

---

Imorgon är det dags för stora ölprovningen och då bjuds det på detta, troligtvis i denna ordning:

Grebbestads Lunator
Brooklyn Hopfen-Weize
Ardenne Blond
Haandbakk
Norwegian Wood
Underlig Jul
Dark Force
Old Viscosity
oatgoop
Inferno
Judgement Day.

kan nog bli gott och tror inte jag glömde någon.

Julölsduell # 5 - Jämtland vs Dalarna + lite inköp

Decembersläpp var det, så till regeringsgatan blev det.
kön ringlade för långt för att jag skulle orka vänta vid den. tog en kaffe i väntan på öppning och gick sen helt sonika förbi kön, förklarade att jag skulle ha öl till de som gnällde och gick och plockade på mig.

Blev mer eller mindre en av varje av nyheterna, förutom av Rigor Mortisen som de inte fått in än - men ändå inventerat som "inne". skumt där.

Men åter tillbaka till julölen och två "giganter". Jämtland vs Oppigård och dalarna.

---

Först ut är Jämtlands Julöl. Denna hyllade klassiker som får idelt beröm och även så i tidningarna (lättdruckenheten och enkelheten?).

Skum: Lent och medelmjukt

Doft: Maltighet med lite humle. Lite krydda och knäckighet

Färg: Mörkt mörktbrunt

Smak: Maltig sötma och fruktighet. Humligt och mjukt och lent med fin bubblighet. Lite för söt och enkel nästan och utan att sticka ut åt något håll. Bestämde mig för att ge den en ny chans dagen efter men även då fann jag den god och lättdrucken men för enkel.

Betyg? - Ok/Bra, bra till julbordet och lär passa alla i smaken, men ändå lite tråkig att ha som öl att smutta på för att njuta av kvällen.

---

Näst på tur blev Oppigårds Winter Ale som jag fått ett blandat intryck av sett till andra bloggar och tidningar. Så på förhand tror jag att den lär bli lite som Jämtlands, om än kanske humligare.

Skum: Medelhögt och fluffigt som sakta sjunker ned

Doft: Halknäckigt och gott humligt

Färg: Mörkt brunrött

Smak: Rent, Humlefruktigt och väldigt friskt. På samma sätt som Jämtlands var god utan att sticka ut är denna humlig utan att dra iväg åt något håll. Lite "ojulig" alltså. Men god på matbordet kan jag tro. Liten och god efterbeska, lite engelsk apelsinmarmelad typ.

Betyg? - Ok/Bra, samma som Jämtlands, två rätt lika öl sett till hur de var och uppträder men där Oppigården har mer humlighet. Överlag påminner den mycket om deras Spring och Summer Ale. Kanske ska köpa en gammal Summer Ale och jämföra.

---

Härnäst vankas det belgare och sedan och troligvits slutligen en underlig jul mot en liten tomtenisse.

Men i helgen blir det ölprovning och kanske lägger jag om den till att bli helamerikansk sett till va jag har hemma (se bara till höger här så). vem vet..tipps?

Julölsduell # 4 - Humle vs Dumle

Kanske lite missvisande rubrik men denna omgång möts två lite otippade kombatanter. I ena ringhörnan står Great Divide Hibernation Ale och på motsatt sida Harviestoun Brewery Mr Sno Balls. Humlat åt båda hållen och dumlat i form av att båda är lite ojuliga och allmänt ale'iga.

---

Först ut är Hibernation Ale:n:

En torrhumlad Old Ale på 8.7%. Mumma.

Skum: Litet till medelstort som faller ner hyffsat fort.

Doft: Humligt och lite maltigt. Lite alkohol som sipprar fram men samtidigt lite sött, nötigt och syrligt - som en friskare och lättare upplaga av något Southern Tier (min ständiga referens till nötig och lite torr humle) skulle kunna gjort.

Färg: Mörkt gyllenbrunt

Smak: Såklart framträder humlen klart, syrligt. Lite knäckig nötighet med rostat malt som balanseras av lite choklad och viss smak av kanel som poppar upp.

Betyg? - Bättre, ska dock ge den en till chans så jag druckit mig lite whiskey innan jag provade den. dock gillade jag den skarpt!

Edit: Ska kolla vart fasiken det var den klassificierades som pale ale vilket verkade lite lattjo.

---

Näst på tur Mr Sno Balls:
En betydligt lättare pale ale på 4.5% trevligt och enkelt men smakfullt?

Skum: Rätt högt och lite krämigt som sakta sjunker ner.

Färg: Lite bärnstensfärgat.

Doft: Humlearomatiskt och väldigt fräscht. Mer citrus (as spelled out) än grape och tropik. Inte för mycket utan helt enkelt en crisp (as spelled out) ton.

Smak: Först lite söt utan att bli kladdig. Lite som en "ohumlad humleöl" där fräscheten får större utrymme än smaker och styrka. Inte julig alls. Efterbeska som växer och tar över lite och som ger den bett. Smakar som en lite humlig mojito utan rom - väldigt gott. Perfekt alkoholhalt känns det som. Små frukttoner smyger sig fram då och då men som snabbt slukas av citrusen.
Den kan nog uppfattas som lite tam i smaken efter en stund, men då kommer efterbeskan och balanserar ut det väldigt gott och den tappar aldrig pondus vilket är stort av den.

Betyg? - Bättre, en öl jag hade älskat att ha ett par nedkylda hemma i somras. Förstår inte logiken att ge ut den som en julöl riktigt. Men god var den, till julmat - bör testas!

---

Så, lika här med andra och ord och två stycken som får väldigt högt betyg! trevligt! Den senare vill jag testa till mat och om den gör sig bra där kan den bli riktigt bra. Blev överraskad av den.

Härnäst väntar en duell mellan de båda julölen Tomte och Nisse från Slottskällan. Sen blir det ölprovning om en vecka och då fasiken tror jag att jag klämmer öl nummer #100. Kul.

Sen är det ju släpp nästa vecka igen och ytterligare senare kommer Sam Adams Utopia. kul kul kul! dyrt dyrt dyrt!

Julölsduell # 3 - USA vs USA

Jahapp, redan del 3 av julölsduellerna och valet denna gång blev att prova två av de amerikanska julölen. Dock blev fallet att det blev Anchors Christmas Ale mot Samuel Adams Winter Lager som mer är en säsongslager i mitt tycke än en renodlad julöl - i alla fall på förhand.

Egentligen borde all julöl testas med lite julskinka till då tanken ändå är att många av dem ska stå på julbordet. Vilka passar - vilka passar inte? Men får bli en annan gång.

---

Först ut - Anchor Christmas Ale. Gillar deras övriga brygder så får se hur denna är.

Skum: Stort växande skum, fluffigt och relativt kompakt. Sjunker långsamt.

Doft: Amaryllis och julblommor, väldigt blommigt och lite lite humle. Obviously är det vörten som är där och spökar - men tycker ändå gränsen mellan vört <-> amaryllis eller liljor är lite för svag.

Färg: Mörk brunt

Smak: Amaryllis, choklad, lite en. Syrlig eftersmak som sitter kvar. Som en blommig och fluffig
vörtlimpa med lite sött i. Eftersmaken blir dock lite för blommig och även fast det är tanken att det ska smaka vört så kan jag inte släppa blomreferenserna - och de är inte helt positivt. Blir lite tvåligt på något sätt.

Betyg? - OK+, hade det inte varit för blommigheten så hade den varit lite bättre.

---

Näst upp blir Samuel Adams Winter Lager, jag gillar ju Samuel Adams vet ni som läser här lite mer frekvent. Därför ska jag vara extra objektiv.

Skum: Normal högt, lätt fluffigt.

Doft: Lager, men med lite kryddighet, karamellaktigt.

Färg: Rätt mörkt, mörkare än vad jag förväntat mig.

Smak: Först lager, sedan ale - lent och kakigt med en lätt god kryddighet som gör den lite annorlunda för att vara Samuel Adams. Kaneligheten som ska finnas länns lite i smyg då och då och mer i formen av kola. Känns som en bra säsongslager om jag kan kalla den för det,med trevliga dragningar åt alehållet utan att nå dit. Lite vetefruktig tycker jag också. Nä, blev överraskad men inte övertygad.

Betyg? - OK, inga konstigheter, lite ovanlig, men inte något speciellt.

---

Så, då var det väl dags att snart gå in på Underlig Jul, N'Ice Chouffe, Hibernation ALe etc etc. Men icke. Eller vi får se. Vill även testa slottskällan och Oppigårds julöl, trots att den senare inte fått särskilt många lovord.

Någon annan julöl som jag måste testa och som är god?
Och så den ständiga frågan - till vad ska man testa dem?

Julölsduell # 2 - Nils Oscar vs Nils Oscar

Japp, del två i mina julölsdueller och dagens duell trodde jag på förhand skulle bli lite ojämn. Men rätt fel ändå. Drack igår Nils Oscars Julöl 2009 och idag Nils Oscars Kalasjulöl. Hur det gick? well, läs vidare

---

Nils Oscars Julöl 2009:

6 sorters malt, 4 humlesorter varav cascade och amarillo (två favoriter) och välkryddat stod att läsa. Intressant.

Skum: Litet skum faller ner till en liten krona, poröst och lätt utan att bli coca-colaskum som med midvinterbrygderna.

Doft: Småkryddigt utan något som sticker ut, humle, lite russin och kaffetoner samsas som kamrater på en lågstadieskola.

Färg: Brunrött, lite oxblodigt nästan

Smak: Mmm, lätt kryddigt utan att de tar över. Istället balanseras det väl mellan humligheter, beska och maltighet. Humlen träder fram på ett bra sätt och ger finfina smaker med god efterbeska och lite kaffesmak. Den utlovade karamelligheten och cohkladen finns som perfekt balans och ger lite söt god smak där chokladen vill leka.
Smakerna tävlar inte vilket jag uppskattar utan verkar ha ett shysst kalas, ett som säkert blir roligare om man får låter dem hållas ett tag i en mörk plats.
Efter att sista dropparna är druckna och tiden gått lite så framträder en god smak av rostat kaffe i munnen.

Betyg? - Bäst! Detta var riktigt gott.

---

Idag då, då dracks Nils Oscars Kalasjulöl vilket är julversionen av deras kalasöl (svårt att lista ut va?)

Ett par mörka maltsorter och cascade, fuggles och crystalhumle får nu leka.

Skum: Knappt något skum alls

Doft: Humle, maltig karamell och knäck. Lite nötigheter (typ pale ale/american pale ale) från humlen (fugglesen?) Inte kryddigt men lite pepprig typ.

Färg: Väldigt ljusbrunt

Smak: Lite APA/Pale Ale (i mitt tycke en nötig humlehet), maltig sötma, väldigt snäll vätska om än lite anonym. Men god och lättsam beska. Inte så komplex och balanserad som julölen men helt fullgod och den växer på en samt har den rätt trevliga styrkan 5.2% så man kan våga sig i fler än en till maten. Skulle nog vara god till lite Jansons och Julskinka.

Betyg? - Bra, en bra julöl utan konstigheter.

---

Så, den ojämna duellen vanns rätt klart av Julölen men trots det vart jag imponerad av Kalasjulölen som ändå kostar betydligt mycket mindre och är lite mer lättdrucken.


Vad händer nu då? Jo, imorgon blir det Amerikansk julölsprovning och sen får vi se, som synes här bredvid så är förrådet välfyllt och jag siktar på att recensera öl #100 kanske redan innan jul. Vore lite kul då jag inte riktigt ansträngt mig utan mer njutit mig hit. Vilken ska nummer hundra bli dock?

Julölsduell # 1 - Midvinterbrygder

För det första har jag börjat indexera all testad öl och av de jag recenserat har har jag kommit upp i 79 stycken, så siktar på nummer 100 innan nyår. Då har även åtskilliga öl försvunnit genom tappade anteckningar och överförfriskning etc. Lite kul ändå.


Japp, dags att börja duellera bland julölen, dessutom lättare att både prova och skriva om.
Årets två första julöl blev två midvinterbrygder - båda svenska och från små bryggerier, trevligt.
Har aldrig varit stort fan av julöl, som egentligen är mer ett samlingsnamn för öl som släpps runt juletid och som oftast är väldigt kryddade - men ändå kan skilja sig mycket åt (vilket vi kommer få se)

---

Den första blev Sigtuna Brygghus MNM 2009 (Midvinternattens Mörker)

Skum: Coca-Cola liknande skum som snabbt faller bort och inte lämnar mycket rester. Väldigt poröst och "extremt lätt"

Doft: Doftar av kryddor, lite kanel och släng av enbär. Ändå inte så kraftig doft som jag förväntat mig

Färg: Mörkbrun/Rödaktig coca-cola

Smak: Lättsam vätska, lite värmande och som en mörkade variant av Jolly Pumpkin / Nøgne-Ø / Stones Special Holiday Ale (gud vad mycket jag börjat referera till den, måste vara enbären).
Julkänslan kommer direkt och både jag och min flickvän som fick smaka sig lite kände lite jul och glögg - på grund av kryddningen med pomerans, nejlika, ingefära och kardemumma.
Oerhört lätt i vätska och smak och hade nog gillat den lite tyngre, den är ju ändå på 6.2%, nu är den som en mer julkryddad porter där julkryddningen ersätter de vinösa portertonerna.
Tror att den kan bli mycket bra på julbordet men lite för lätt för att bara dricka i sin enkelhet.

Betyg? - OK+ (3,5/7) För dess goda balans

---

Kvällens andra midvinterbrygd blev Nynäshamns Ångbryggeris Mysingen Midvinterbrygd.

6 maltsorter, 5kryddor och 4 humlesorter låter ju som en komplex smak- och doftbomb, den är även opastöriserad. Kan bli intressant.

Skum: Återigen ett luftigt coca-cola skum, faller även denna gång bort fort.

Doft: Lite mindre kryddigt, malt och en lite jäst.

Färg: Mörkbrun men genomsebar vätska.

Smak: Mjuk och väldigt len vätska med smak av kryddor, lite brödighet och en eftersmak av rivet apelsinskal. En lurande humlebeska kryper fram och blir allt humligare ju längre den värmer till sig. I takt med detta blir den även torrare. Ger mig lite känslan av en julkryddad brittisk IPA eller ESB. Dock inte så komplex eller smakrik som jag förväntat även fast den utlovade torrheten kommer fram.

Betyg? - OK, hade trott mer om den, men kommer inte riktigt till sin rätt och blir till slut lite för mycket och torrt att dricka.

---

Well, vad blir nästa dueller? Kanske en Nils Oscarsprovning med de olika julöl därifrån, eller N'Ice Chouffen mot Underlig Jul. vi får se.

Men 21 öl - Here I come.

Ölsläpp blev till Amerikansk/Norsk ölprovning!!

Så, nyss hemkommen från bolaget med följande i ett antal påsar:

från vänster
2 st Haandbryggeriet Norwegian Wood
2st Haandbryggeriet Dark Force
2 st Haandbryggeriet Haandbakk
2 st Haandbryggeriet Ardenne Blond

4st Great Divide Hibernation Ale

3 st diverse svenskajulöl


men, varför bara handla så mycket norskt? och dessutom när det finns en Oatgoop från bl.a. Mikkeller?

jo, men vi fortsätter då!

2 st Mikkeller/Three Floyds Oatgoop
2 st Lost Abbey Inferno Ale
2 st Lost Abbey Judgement Day Ale
2 st Port Brewing Old Viscosity
2 Nogne O Underlig Jul
1 st N'ice Chouffe



sååå, vad ska man då göra med all denna öl? Jo, då ölen var rätt så dyr så är man fiffig att splitta den på ett par personer och ställa till med en ölprovning. Så det blir lite norskt och lite amerikanskt. Slänger kanske in en flaska Hopfen Weise från Brooklyn/schneider och en Rogues Chocolate Stout om jag är snäll.


kul blir det iaf, ända tills 1a december då det är dags igen

Min sista flaska Chouffe Dobbelen Triple - En uppgång och ett fall?

Så var det dags, inte orkat iväg till bolaget för lite slö-öl inför helgen så tänkte att det var dags att beta av detta humlekalas. Drack min första flaska av den då den kom i somras och den kvitterade då ut mitt högsta betyg med motiveringen att det var en orgie i smaker, humlighet och doft.

Flaska nummer 2 tyckte jag också var bra, trots att den dracks till hummer ute i en park och därmed kanske fick lite annorlunda bismaker, men redan då kände jag också hur smaken hade ändrats lite. Explosiviteten var borta och istället var det lite mer humlesmaker som cirkulerade.

Så, vad ska denna sista flaska bjuda på?

Skum: Fortfarande samma fina, ljuvliga humleskum som dock faller bort lite snabbare än förr.

Doft: Humle i kvadrat, men stinget och de olika tonerna av grape, fruker, citrus med mera är borta. Det var de även på flaska två då dofterna nu var mer ihopsjunkna än i fallet med den första flaskan. Men det är fortfarande gott att dofta på
Dock kommer nu smakerna av karamell, lite liknande Souther Tiers humle, fram tycker jag - om de nu ska vara där.

Färg: Lika fint ljus-guldigt som tidigare.

Smak: Beskt och mycket bittert, dock är smakerna liksom dofterna ihopsjukna och nu framträder kolasmak och även smaken av "öl" vilket tidigare smakade IPA.
Smakar lite burköl till och med. Beskan och bitterheten tar över smakerna utan att bjuda på blommighet eller smak.

Som så mycket annan humlekraftig öl ska den förtäras snabbt och så är även fallet här, även fast jag tycker det är spännande att se hur andra smaker träder fram med tiden. Som andra ölbloggare har sagt så är IPO:r kanske inte helt fel att hålla lite på. Visst tappar de mycket, men även andra smaker kan då framträda.

Betyg? - Bra

Synd att en öl gått från topp till detta, men det är nog mycket pga färskheten.

nu blir det en helg med lite annat och på måndag får jag se vilka jänkare jag ska investera i. Vill ha Lost Abbeys samtliga men har fasiken inte råd. Så får se hur det blir.

En tistel och en gyllene drake

Jahapp, lite lågt på ölfronen på sistone. Funderat på hur jag ska fixa ordning mitt ölförråd, just nu står flaskorna inte så vettigt men ska inreda en liten hörna uppe på vinden tänkte jag. måste se lite temperatursaker först bara. Sen blir att glömma bort ett par flaskor där ett tag.


Ska även försöka hinna förbi Monks igen snart, både den på Wallinsgatan för lite amerikanska godsaker som kanske är kvar samt den på Sveavägen för att titta på tyskutbudet (de har tysklandsspecial enligt hemsidan).


Jag har aldrig riktigt uppskattat brittisk IPA och var därför lite tveksam till Twisted Thistle men beslöt mig ändå för att ta en flaska och testa.

Skum: Ger ifrån sig fluffigt, vitt skum, väldigt kompakt och poröst på samma gång, faller snabbt bort.

Doft: Karamell och humledoft, så lite typiska brittoner men ändå lite humligare än vad jag trodde

Färg: Typiskt ölfärg, väldigt typiskt

Smak: Smakar besk och god humle utan den amerikanska fruktigheten/grapesmaken. Cascade och Challaenger humle där jag snabbt uppfattade och kände Cascaden. Samtidigt är den maltigt uppvägd och balanserad


Händer dock inte så mycket mer, smaken tappar sting rätt fort tyckte jag även fast den var god.

Betyg? - Bra


Drack även min 10,5%'iga belgare Gulden Draak som jag ramlade över en dag på bolaget.

Skum: Faller snabbt bort med en liten hinna som hänger kvar.

Doft: Doftar aceton, alkohol och "mörk", lite vetigt.

Smak: Stark, rejäl smak. Påminner först om en av de där specialsamarbetsölen där jag inte kommer på vilken det var. Stone/AleSmith/Mikkeller Belgian Style Triple Ale eller Jolly Pumpkin / Nøgne-Ø / Stones Special Holiday Ale..
Bränner nästan lite av alkoholen. lite torkade plommon, sviskon, enbär, även en klang av Booklyn Local #1's speciella smak. Fast mildare och starkare på samma gång.

Känns som en bra öl att sitta med i en mörk stuga på vintern. Rätt så komplex men ändå lite för alkoholstark för min smak

Betyg? - Bra


well, nudå? Jo, bara några dagar till mellansläppet. Även det är fyllt med saker man vill ha så det blir att finurla hur jag ska göra då även decembersläppet är spännande. Nej, hurra för oss som gillar god öl men fan för den stackars plånboken som redan börjar sina

Öl i Japan, billigt/dyrt och lustigt?

Jag sticker iväg till Japan över jul och nyår och har tittat runt på lite sidor om saker att göra och se etc. Ramlade då över lite ölbutiker de har i Tokyo. Förutom att de har en hel hög med mikrobryggerier att åtminstone läsa på lite om så har de ett par butiker med ett rätt shysst utbud.

Jag kolla runt lite för skojs skull och såg att de hade lite roliga priser.

Nøgne Ø Dobble IPA plus alla andra öl från dem för cirka 90kr
Dark Horizon 2nd ed kostade iof 200kr

Rogues små 35cl flaskor kostar 30kr/styck inkl deras Shakespeare Stout
Deras stora flaskor var dock lite dyrare, cirka 200kr. men då fanns också vissa kuligheter jag inte sett förr.

Kul också att de hade sprit från Rogue!

Från Mikeller hade de också lite kul

en liten Black Hole för cirka en hundring
eller deras övriga i normal storlek för samma pris.


Jag är inte helt på det klara än om vissa priser är dyra eller billiga, men för att vara på andra sidan världen och jämfört med bolaget i vissa fall känns det hyffsat ok för att få tag på vissa läckerheter.
plus att det lär finnas mer butiker med bättre priser samt hela det japanska utbudet

blir intressant detta

Ny betygsskala och två amerikanera (SN Porter och FD IPA)

Jahapp, det tog inte så lång tid men nu är det dags. Istället för poängbedömningen på en 7-gradigskala så gör jag som Schnille och Schmak och går över till en bra-bäst-skala.
jag tror mer på den då den bättre ringar in vad vi egentligen vill förmedla - om en öl är drickbar eller "ej". Får en öl betyget "bättre" är den säkerligen värd att testa. betyger 5.5 jämfört med 6 säger ju inte lika mycket.


Förra veckan var det fotboll i Stockholm, IFK mot BP och till min glädje möttes vi blåvita upp på Sorbon. Har aldrig vart där tidigare men kommer åka dit igen så fort jag kan, bra priser, bra öl och bra personal.

Väl där tog jag en ceasarsallad och en Flying Dog IPA (på fat).
Len och mumsig var den med en god nötighet som inte slog över.
God humlesmak som tillsammans med nötigheten fick mig att tänka på fudge.
Riktigt mumsig var den. Skrev inte så mycket om den då, tyvärr, ölen kom i andra hand.
betyg? BÄTTRE

Drack även deras Sorbon X (någon får gärna förklara mer om vad den "går som", då jag blivit lite lullig då jag drack den) som jag gillade. Rolig blandning med smaker. Blev även lite göteborskt med Dugges och deras Holy Cow, vilken även den föll mig i smaken!

nej, blir dit igen - nykter.

Fotbollen då? Självklart vann vi blåvita och AIK kan dra åt helvete!

Som jag nämnt så kom jag över ett par Sierra Nevada Porter för ett tag sen och har nu druckit två av dem.
Dessvärre gillar jag dem inte, liksom stouten så märks att de har en lägre alkoholhalt och näst efter en fin IPA är porters vad jag gillar, ett fint, mäktigt porterskum som dödar din näsa med dofter är fint det.
denna saknar det, smakerna som en porter ska ha finns där - inget snack om det, men styrkan, mustigheten, mörkheten saknas.
Betyg: Ok

Sierra Nevada gör specialöl och humlesmakande öl bättre än mörk öl får jag nog säga

Råkade ramla över: Sierra Nevada Porter och Gulden Draak

Skulle köpa lite öl för att värma upp inför kvällens drabbning mellan BP och mitt fina IFK Göteborg som spelas här i stockholm nu ikväll. anyway, jag hade t.o.m kollat innan på bolagets hemsida för att se vad det fanns att välja på nere på mitt "närmsta" bolag.

Väl där blev jag återigen överraskad, av någon anledning har detta bolag ofta ströprodukter från beställningssortimentet inne. Kanske de välbärgade personerna här helt enkelt beställer en låda och sen är snälla nog att lämna 10 stycken kvar. Inte mig emot. Sist fanns det 2 pallar Blossa årgångsglögg och idag fanns det Sierra Nevada Porter, 8 stycken för att vara exakt samt typ 10 Gulden Draak, även den från beställningssortimentet.

Så ner i korgen rök förutom Twisted Thistle (ogillar brittiska IPOr men i brist på annat så) samt lite gott och blandat plus 4 Sierra Nevada Porter och 1 Gulden Draak.

Kändes lite dumt att köpa på mig fler GD då de ändå gick på typ 30 pix och jag brukar ha svårt för belgisk öl. Får se om det var rätt eller fel.

ska iaf bli kul att testa SN Portern. Deras stout som jag drack på tappp och tyckte var sådär kanske kan förlåtas av denna. Vem vet

Brooklyn Local 1 och Slottskällan Red Ale

Så,

min mobil och därmed alla anteckningar kring testad öl råkade nollställa sig lite spontant varpå provad öl såsom Flying Dog In Heat Wheat på flaska och några av oktobernyheterna försvann.


Kan dock säga att Flying Dog In Heat Wheat gjorde sig bättre på flaska än på fat och hade lite mer smak än fatversionen.

Vidare då..

När Garrett Oliver hade beer dinner för press och några ölbloggare på El Diablo i stockholm så blev lite flaskor kvar där varpå flaskan Brooklyn Local 1 hamnade i min ägo. Kanske inte prisvärd då den vart rätt mycket billigare på Monks. Men flaskan hade iaf en viss historia och Spitfire där jag köpte den förtjänar lite cred för att orka ha mig och mina vänner där.

Hur som helst så hälldes den upp i ett par glas (bilderna har fallit bort).
En fruktighet poppar fram och med toner av en samma enbärssmak av jenka som t.ex. fanns i Dugges och Nøgne Ø's Sahti. Men lite mer återhållsam.
Lite strävhet á la veteöl, surhet och samtidigt beska. Lite av allt helt enkelt. De 9% är först som bortblåste men börjar krypa fram efter ett tag, men utan att störa för mycket. En väldigt komplex brygd som passar in på så väldigt mycket vill jag påstå
Betyget? japp 6 kastanjer av 7 (6/7) och jag vill gärna testa den igen, men kanske i ett mer nyktert och sansat sällskap.


Slottskällans Red Ale då?
Mörkbrun vätska rinner fram, en doft av lättrostad malt och humle lockas fram och jag får en viss känsla av en enklare stout. Mycket maltighet i smaken och en bitande humle, lite som en bittrare och argare Jacks Pale Ale. Humlet ger mer bitterhet än beska men gör det väldigt smakfullt och bjuder samtidig in lite choklad och en viss humlefruktighet.
en mycket mycket god mörk humlad dryck.
Betyg: 5.5 kastanjer av 7 (5.5/7)


Nu ska jag börja plöja igenom det som står hemma snart, finns både det ena och det andra som borde drickas om ett tag. men men, det blir ett annat inlägg

Torpedo IPA och La Trappe Witte

Så, efter att ha haft fullt upp med diverse annat så fick jag igår äntligen smaka på Sierra Nevadas Torpedo IPA som vi nu hittar i ordinarie sortimentet på vårt kära systembolag.

En kraftigare doft än den vanliga Pale Alen, riktigt fräsch doft som utlovad en len brygd.
Detsamma gäller även smaken som också är len och fräsch.
Tydlig humlemsak som påminner om nyhumlat, dock är den vare sig för besk eller smakrik utan bra balanserad. Fint och enkelt (utan att bli klen i smaken).
Efterbeskan växer på en och är även den len och smidig. Inga enorma fruktsensationer i smaken utan mer ren humlesmak. Överlag en bra IPA att variera Pale Alen med. De 7.2% märks inte heller vilket jag på förhand skulle ge starkare och beskare humlekaraktär. men icke.
Ja, jag skulle inte sätta betyg utan ändra skalan, men har inte hunnit så blir betyg ett tag till.
Den får 4.5 kastanjer av 7 (4.5/7)


Idag blev den första fredagsölen en La Trappe Witte Trappist som även den nu är ordinarie. Jag blev lite bortskämd i Polen med hela La Trappe sortimentet men lät denna vara för att få smaka den på "hemmaplan".
Stort fluffigt skum som sedemera faller bort, en underbart klargul vätska som sedan får en fin grumlighet i takt med att jästen spär ut den. Småkryddig doft med lite vete. Väldigt frisk och småsyrlig smak med vaga vetetoner som inte "sötar" ner den friska smaken. Dock hade jag önskat något mer, nu blev den nästan lite smaklös. En enkel veteöl som säkerligen faller många i smaken och som är bra tillsammans med mat. Inte dålig, men inte spännande.
Därav, 3.5 kastanjer av 7 (3.5/7)


Såhär långt känns det som om de nya ölen mer är anpassade för att kunna drickas till mat och fler åt gången. Både Witten och Torpedon känns som bra val att ta in, men lite säkra kort samtidigt. Punk IPA t.ex. var ju mer en smakbomb då den kom och likaså är Broder Thelonius smakrik och bra. Får se, har båda ölen från Brew Dog hemma nu också. Men blir kanske att öppna imorgon.

Öl blev till glögg: Prov av Blossas årgångsglögg '09

De som känner mig personligen vet att jag är en klurig typ som brukar trolla fram sånt man inte anar eller tänker på. En sådan sak är att jag vardera vinter de senaste åren (eller oktobrar) lagt beslag på ett par flaskor av Blossas årgångsglögg då de släpps.


Vanligtvis går de åt fortfare än Djurgården närmar sig superettan och ingen bryr sig riktigt om de inte får en flaska - men de blir glada om de får en. Ni förstår poängen.

Så i år när det skrevs om att glöggen var så undermålig att Systembolaget inte skulle ha dem i sitt ordinarie sortiment utan endast på beställning blev jag lite ledsen. sen att jag även var i Polen den 1'a Oktober hade inte gjort saker bättre.

Därför blev jag lite paff då jag idag av ren vana svängde in på mitt lokala bolag och efter att ha spontanplockat en La Trappe Witte så såg jag några orangeskrimrande flaskor. de hade alltså 2 pallar av årgångsglöggen ståendes.. något som inte ens står med på internet.


Så, min vana trogen måste jag ju smaka redan nu, omdömet blir:

En första smak direkt från flaskan hintar redan där om en rätt svag smaksensation. Lingonglöggen var den senaste som faktiskt bröt av och förra året var smaken lite sådär, denna sällar sig till den senare av de två.

Men en skvätt i ett glas då? Doften är glöggig fast med en rund ton i sig och den framkommer även i smaken. lite som en sötma som lurar och i eftersmaken kan man känna lite Clementin och söt apelsinsmak. Inte så markant, men den lurar där. Jag kan tillägga att jag dricker den kall, tycker om den så.
Vid en större sipp så framkommer mer av Clementinsmaken och jag tror att det som gjorde Lingonglöggen så bra var just att den smakade mycket även i ett litet glögglas, både förra årets kanl och nejlikoglögg och årets tror jag behöver ett mindre vinglas där man känner mer av smaken direkt.

En sista kommentar? Efter bara 6-7 cl sitter smaken kvar bra i munnen. Årets glögg har gått från botten till att bli rätt bra. Inte lika bra som Lingon, Vinteräpple eller någon av de andra smakfulla årgångsglöggen, men bättre än jag förväntade mig.

Öl och tankar om öl i Polen, del I

Så.. efter 3 dagar i Polen har jag hunnit testa lite saker, dock är alla de godsaker jag såg under mitt senaste besök ett minne blott. Delirium Tremens, Triple Karamliet, bananöl från angola och mycket mer fanns inte i hyllan där jag sist såg dem. Så fick bli polska kort samt La Trappe som det finns gott om till minimal peng (keramikflaska quadrupel för 50kr).

Tyvärr är det ingen som imponerat på mig, så tar bort betygen denna gång, trots att jag har dem antecknade. Tror dessutom att polsk öl lider mycket av att de tillverkas här (varpå priserna är låga men ölen har sämre kvalitet). en vanlig boston lager från samuel adams kostar t.ex. 25kr medan just en stor flaska La Trappe Trippel kostar 30kr. säger lite.

Min ledande tanke är vidare att Polen har två sorts öl:

1. Lager av olika kvalitet där Zywieck, Okocim, Tyskij (förlåt för stavning) är riktigt bra. medan många andra är frukostöl för pollackerna.

2. porter/mörk öl. Där det ska vara mörkt men enkelt att dricka. lite mörk sötma.

IPOr eller vanliga bra ales är svårare att hitta. Pollackerna vill dricka många öl och inte riktigt njuta av dem. Veteöl finns det iof gott om, men de är inte mycket att hänga i granen. tyvärr.

Här kommer då ölen.

Lausitzer Porter Schwarzes:

Står att det är en av tysklands äldsta porters på flaskan, men icke säger jag.

ingen doft alls, coca-cola färgad och med vad jag funnit vara den typiskt polska portersötman, typiskt karamellig. Här finns inga russin, fikon, choklad, vinösa toner eller något. bara en mörkt öl med viss sötma. Bottenbetyg

Zywieck Porter (på flaska på IKEA... japp, på IKEA)

Zywieck gör bra öl, det ska påpekas, eller iaf bra lageröl och till skillnad från ovannämnda porter finns i denna russin, lite maltig chokladsmak samtidigt som den är mycket lättdrucken och smakar bra. Lite julmust dock över den. Men en helt ok porter med små bubblor och med vinösa inslag. En av de bättre polska ölen.

gav den faktiskt betyget 3.5 av 7 då det var första polska ölen för denna resa (tror jag)

Sugterys Baltijus Dark Red (hette något sånt):

lite nötig fast med den där sötman jag inte vill ha och som återkommer bland polsk öl. Karamellmalten används på tok för mycket. Inte dålig, men helt menlös.

Sugterys White Baltaz:

Opastöriserad veteöl som påminner om Goose Countys 212 urban wheat och Flying Dogs In Heat Wheat. Detta tror jag dock mer är en slump än avsiktligt och vad jag menar är att vetesmaken inte är lika markant som i andra veteöl utan mer "uppblandad". Som en lätt veteöl om man vill dricka många, men inte för att ta en god öl att smutta på. Seg att dricka i längden.

La Trappe Bock bier:

Vi fann denna vilket var kul då La Trappe oftast fungerar och deras bocköl är en jag inte druckit innan. Dock hade jag ätit väl innan och så smakade den inte likadant som den ska göra. Detta grundar sig min tanke om att de är tillverkade här och inte importerade då smaken skiljer sig helt. Lite mellanmörk var den och inte så sträv som jag trott den skulle vara. Lite humlig dock.

Här slutade jag anteckna då jag helt förlorat uppfattningen om hur polsk öl smakar, om det är ölen, glasen, vattnet, maten som påverkar upplevelsen. Men en La Trappe ska man känna direkt att det är och smakerna ska vara ordentliga och bra, men icke.

Så såhär långt får jag såga mycket av den öl jag druckit och då har jag ändå ett par kvar som ska bli intressanta att testa för att se om de ändrar min inställning.

Tar med mig en flaska Quadruppel hem iaf så får se då om den blir bättre i "hemmamiljö"

Monks Amerikaspecial del II

Så. dags för del två av Monks Amerikaspecial. blev lite ledsen som sagt att jag inte kom dit i lördags, men beroende på hur länge de kör vidare på den så får jag ta mig dit igen.

Dags för resterande öl och först ut är:

Sierra Nevada Stout (fat):
Typiskt stoutdoft med kaffe och choklad, svaga vinösa toner. Lite, lite russin. Finner även lite enbär med den typiska Jenkasmaken. Mycket lättsamma toner jämfört med de lite starkare stoutsen. Sen ligger den på 5.8% också så. Hade dock förväntat mig något mer, av något iaf. Inte dålig på något vis utan väldigt lättsam och god att dricka fler utav. "En enkeldrucken smuttaröl" som min vän sa.
Betyg: 4 kastanjer av 7 (4/7)

Medan jag min stout så tog min vän, på min inrådan, in en Lagunitas IPA:
Påminner väldig mycket om Dales Pale Ale med den svaga nötigheten, som jag dock inte gillade. Känns lite brittisk innan jag vant mig vid den särskilda humlekaraktären som sedan tar över lite mer och mer. Jag älskar amerikansk IPA och ogillar brittisk men denna känns ändå som någon mix av de båda, elle iaf en mix på en välhumlad och en nötig IPA. Vilket jag tyckte var riktigt bra.
Betyg: 4.5 kastanjer av 7 (4.5/7)


Så till en av kvällens favoriter som min vän var smart nog att ta in: Lefthand Juju Ginger:
Förutom den riktigt snygga flaskan och med en öl som ångar om ingefära och kryddor så blir man först lite besviken på smaken. Ale'ig med okey smak av ingefära, dock lite tam jämfört med doften. men så snart smaklökarna har vant sig så blir det riktigt bra. Eftersmaken är även den väldigt trevlig.

Min sista öl för kvällen, som jag väntat år på att få dricka igen. Magic Hat # 9:
Drack den som sagt på tapp i USA och gud vad jag saknar USA med alla deras lokala bryggerier, så nära man kommer färsk och intressant öl som motbevisar fördomarna om amerikanare som bara dricker blasklager. Oh well, tillbaka till den magiska hatten.
Finfin persikodoft som inte bryter av i någon lagersmak utan snarare drar åt IPA-hållet, sen står det också "not quite a pale ale" på flaskan och det är just så det känns. Väldigt lättdrucken och fräsch med en klar persikosmak med lite humle genom hela flaskan.
Betyget: 5.5 kastanjer av 7 (5.5/7) en toppöl på sommaren och en väldigt god fruktöl.


så. det var allt för nu. på onsdag flyr jag landet sydöst och Polen. så då vankas det polsk öl och annat kul. De har även La Trappe stora lerkruksflaskor för en spottstyver så blir att köpa på mig lite sånt samt andra lustigheter jag redan hittade sist jag var där.

tills dess. väl handlat!

Monks Amerikaspecial del I

Så. som jag skrev inatt så var gårdagens besök på Monks mycket trevligt och jag önskade gå dit ikväll igen men det blev inget av det.

För det första funtar jag på att byta poängsystemet till ett liknande det Schnille & Schmak har där det handlar mer om hur bra ölen är än hur många poäng de har.

iaf. Monks var det.

Min plan var att dricka alla de Samuel Adams jag inte provat innan, var väl en 4 stycken oprövade, men upptäckte att de hade Magic Hat # 9 en av mina absoluta favoritöl på flaska (drack mängder av den på fat i USA när ja bodde där).

anyways, den första ölen blev:

Samuel Adams Imperial Stout:
Fin vinös doft, som ett gott och kraftigt rödvin. Kaffe och lätta russintoner finns också där utan att ta över. Otroligt välbalanserade 9% med en mycket fin munkänsla med lagom skummighet. Finns även en viss kryddig chokladton som jag gillar. Säkerligen på grund av den vinösa tonen.
Sett till min gamla poängskala borde denna få en 6'a, det är inte en superb och komplex öl. men med det nya systemet jag inte ens börjat med så skulle den få en 7'a. en öl man bör prova.
betyg? 6 kastanjer av 7 (6/7)

Min vän för kvällen började denna med att ta in Flying Dogs In Heat Wheat som var kvällens fat från bryggeriet.
Väldigt väldigt syrlig, nästan lambickänsla. Bryter av efter en stund med lite sötaktig veteeftersmak. men såpass syrlig att den kändes lite unken. Dock en intressant öl jag gärna provat mer än någon smutt av någon annan gång.

Näst på tur för min del blev ännu en Samuel Adams och valet föll på Samuel Adams Cherry Wheat. Mer för att prova på den och se hur den håller sig mot annan fruktöl.
Tydlig körsbärsdoft, väldigt kraftig nästan utan att kännas artificiell, vilket körsbär dock sällan gör. En bra co htydlig smak av körsbär som dock kunde varit mer påträngande, säkerligen sämre om den varit lite varmare också. Men jämfört med Hoegaarden Rose etc så är den lite renare och ärligare i smaken. Mer åt en god lagereftersmak istället för en pissig lager. Hade hellre känt vetesmak eller något sånt.
Betyg? 4 kastanjer av 7 (4/7) då det var en helt ok fruktöl.


så. Imorgon kommer lite om dessa öl:
Magic Hat #9
Sierra Nevada Stout (på fat)
Lagunitas IPA
Lefthand Juju Ginger

så hold with me, det kommer mera

Manker is back, thank you America!

Så.. jag har chillat lite med öl på sistone, inte varit helt utan och inte tränat som jag anade.
men haft massa att göra och träffar folk, gjort viktigare och umgåtts.

Snabbsammanfattning:
Southern Tier är ingen favorit, trots två intressanta släpp + lite öl på Bishops så - icke. De har dock en speciell smak. men nä.


Monks i stockholm har USA special och fan vad mycket gott de har, men mycket saknas dock. vad som provades ikväll. cirka 10 öl kommer imorgon men en nostalgiöl kommer (flaskan står nu hemma) och lite annat kul. Så bor du i stockholm, åk dit. ska fan dit imorgon igen för mer prover.

Sket i SBWF, hade velat åka dit idag, men allt känns för blase, alla är där, alla tycker typ samma och även fast ja vill prova viss öl så vill jag prova det med en vän i lugn och ro - inte i en ölhall.


Men summa summarum.

Mankers back, he has entered the building. be prepared to be amazed

Spontaninlägg: Bogesund 1520?

Så.. har inte vart så mycket öl trots allt, massa jobb och så ska jag spela musik på en endagsfestival så har vart meck med det. Men. Skulle förbi och köpa lite Samuel Adams Oktoberfest igår och hittade en flaska jag inte sett förut på hyllan.

Bogesund 1520 Svart Lager. Den åkte med. såg att den kom från beställningssortimentet, 20 kronor (19.90 typ) så vet inte vad jag ska förvänta mig.

Svart Lager låter ändå som SA's black lager etc som jag ändå gillar. Någon som provat denna och kan uttala sig?


Sen torrhumlade jag Chouffes Duble Triple och det gav än mer smak, dock börjar jag tro att jag överhumlar dem då de får så jäkla mycket smak och förlorar mycket av sin egna

Höstuppehåll för Manker på riktigt eller låtsats?

Hmm, efter att ha druckit öl eller någon god dryck dagligen sedan i maj börjar kroppen be om lite uppmärksamhet. Detta i samband med att jg tömt ur mitt förråd rätt bra gör att jag kommer uppdatera bloggen mindre frekvent.

Vilket blir synd med ett oktobersläpp med lite gott och sedan alla grymma öl att se fram emot i höst (se schnille och smaks inlägg för en smaskig lista).
Men jag tänkte gymma upp kroppen istället (inte för det nödvändigtvis behövs men alltid kul att ligga på topp) och då faller öl bort, i alla fall för att uppdatera ofta. kanske blir mer tankar kring öl och öldrikande istället för recensioner och ölsnack. nyheter och sånt låter jag er andra briljanta snillen ta han om.

Så får se hur det blir.

What ever tomorrow brings, Ill be there.

En Bigfoot och en Valeir - blir vadå?

Jo, två stycken öl jag drack för någon vecka sen men som jag inte orkat skriva ned om.
Dock vill jag egentligen inte skriva om Valeir'en utan vill hänvisa till "Något att dricka om" som lyckades sätta ord på de smaker och nyanser jag fann men inte kunde placera in.

Men detta är i all fall vad jag skrev ned om dessa två.


Valeir Extra
Poröst skum som snabbt faller bort.
Lite fruktig doft med smak av jäst som skapar en öl med humliga toner som hålls tillbaka av och blir lite dovare på grund av jästen. Det blir en torrhet i mun och smak som ändå är humlig och besk.Fräsch och blommig belgare helt enkelt.
Välbalanserade smaker där smaken utvecklas lite då den fått lite värme.
4 kastanjer av 7 (4/7)

Dags för öl nummer två

Sierra Nevada Bigfoot 2009
Luftigt, mjällt skum. Russin, fikon och de vanlia barley winesmakerna tävlar om att få märkas i munnen. Alkoholstyrkan märks inte av. Riktigt bra och god jämfört med Shipyards försök. Styrkan ger snarare mer bett än att det blir jobbigt , som en smak-viagra. Stark och potent.
Blev lite midare och var bra tillsammans med västerbottenpaj, men inte någon större skillnad till att bli "bättre". Bäst av de barley wines jag druckit under sommaren, helt klart och jag är glad att ha ett par till hemma.
5 kastanjer av 7 (5/7)



så, då var mobillistan tömd. Kommer eventuellt med lite "dåliga nyheter" i "morgonens inlägg". Men är nog rätt så logiskt.

Hemma har jag däremot 2 chouffe, 1 Brooklyn Hopfen Weise, 1 paradox smokehead, 1 rogue chocolate stout, 2 Sierra Nevada Bigfoot. så är rätt nöjd att jag fått i mig det jag haft hemma.
sen har jag dock lite gott på annat håll och om allt stämmer ligger där en Dark Horizon att inmundiga vid tillfälle.

Hummer + IPA = ???

Så, Onsdag var det. Öl, hummer och 3 sorters salami (kryddstar, "salt" och stark) var det som gällde



Dagen till ära tog jag och började tömma ut lite IPOr jag hade hemma, snart börjar allvaret igen och då kan man inte dricka lika ofta/mycket.
Så dessa åkte med, ni ser alla vilka det är:
Mean Manalishi DIPA Chouffe Double Triple Shipyards XXX IPA





Först blev det dock lite vitlöksbröd med salami-sorterna för att testa dem, nice att göra vid 2-3 tiden en onsdag.
Sen åkte hummer 1 fram och så även öl nummer 1. Shipyards XXX IPA, hade läst på ratebeer om den lite innan jag köpte den då jag vart så besviken på Shipyard innan, men nix, på internet tycktes den vara ok - så blev en flaska.


Hummer, salami och Shippyards IPA:
Gulvitt skum med fin smak, likaså har IPAn en god smak av humle - inte för mycket, inte för lite utan bra. En balanserad maltighet kommer fram. Ölen är dessutom inte för stark med tanke på sin procenthalt utan apelsin hoppar (hihi) fram och ger allt en god balans. Bästa shipyarden hittills.

Dessutom var den en riktig höjdare med den lite neutralare salamin (salt som i lufttorkad och lite sältig). Dock inte med den kryddstarka som snarare lockade fram alkoholstyrkan.
Även god tillsammans med hummer då apelsintonen och humlesmaken och hummerns kött var helt okey tillsammans.
Däremot står det att dne passar cajunkryddad mat och mörk fisk? Jag åt vid hummer och tyckte den var sådär med styrkan i salamin? kanske annat med typ chili con carne?
Betyg?
4 kastanjer av 7 (4/7)


Näst på tur kom Hopping Frogs Mean Manalishi. dock efter lite vila då vi började bli kalasmätta.

Hummer, salami och Mean Manalishi
"Lent" och med goda apelsinsmaker med varm och inbjudande humlesmak. Väldiga citrussmaker men istället för grape så är det satsumas, klementin och apelsin som väller fram. Gillar den rödljusgrumliga citrusfärskheten istället för grapebombigheten jag annars så ofta vill åt.

Även denna var bra med den saltare salamin men var även okey med den kryddstarka.
Tillsammans med hummer smakar det nästan banan.
Betyg?
4.5 kastanjer av 7 (4.5/7)



men nu då? 2 öl, 2 hummer? hade vi mer - nix och dessutom hade klockan runnit iväg och lite lustiga KTH'are hade roat oss (vi skratta åt dem) så det blev ingen Chouffe idag heller. Men snart så.

vad blir nästa steg för oss? jo, lördagsöl!

väl mött

Snart, hummer + IPA-provning, det är ju onsdag

Först innan jag glömmer, jag experimenterar lite med sidlayouten, så färger etc kommer kunna vara skevt då och då framöver någon dag. men sen blir det bra.


Så.. idag spenderade jag dagen med att, tillsammans med en vän (en av desamma vänner jag ofta nämner och som vart med mig på mina senaste öläventyr) ha en hummer, salami och IPA-provning.

vi köpte ett par humrar, tog 3 av mina godare och finare IPO'r och gick ut och satte oss i en park. Vi tog även med en chokladtårta, lite kex och ost och annat kul. en skön dag med andra ord.

men nu är jag lite "glad i hatten" och vill inte avslöja för mycket utan det kommer imorgon.

som jag kommenterade angående föregående inlägg ang. Brooklyns leverantör handlade det om möjligheterna att få in annat kul från samma leverantör. Men då tex Brill hade kunnat erbjuda mer kul så är carlsberg rätt sega. Hade velat få in 1-2 lådor av någon kul öl utan att det blir omständigt.

men som sagt, vänner. imorgon får ni höra vilket av Chouffen (ville prova igen för att se om 7an var rättvis) hopping Frogs DIPA eller Shipyards XXX IPA som är bäst till hummer respektive kryddstark, salt eller "stark" salami. den ni.

nu blire Zlatans debut på tv och på måndag är det dags för blåvitt igen