Showing posts with label Flying Dog Gonzo. Show all posts
Showing posts with label Flying Dog Gonzo. Show all posts

Monday, February 28, 2011

Tre! Tre rejäla mörka amerikaner på fat! Plus svammel om morgondagens släpp!

Tre tillfällen, tre krogar (Sorbon, Bishops Arms Folkungagatan, Saddle and Sabre) och tre rejäla - mörka öl, men från bara två bryggerier. Det är premisserna idag. Inga konstigheter, öl man har druckit på flaska tidigare men nu skulle jag se vad de går på när de är på fat istället för på flaska. Sist ut var  Flying Dog's rököl Wild Dog Schwarz, en rejäl rackare med mycket smak om jag minns den rätt på flaska. Innan det var det Gonzon från samma bryggeri, en öl jag nyligen drack den lagrade versionen av och attans vad den är god. Vi har tur som får den (den vanliga..) på systembolaget i vår (se mer i 'ölnyheter' till höger!). Sist ut var North Coast Old Rasputin som de hade på fat på Sorbon och som är lika grym och underbar den på flaska. Bortskämda dagar med riktigt bra öl var det.

Nu ska jag inte tråka er mer än så utan kolla in vad det är som släpps imorgon på systembolaget och japp, fullständig lista finns till höger i ölnyheter. Det är mycket kul som kommer där främst De Molen Op & Top är väldigt god och skulle vara värd ett köp om det inte vore för att jag druckit den ett par gånger, men bra är den. Då jag tröttnat på variationen i kvalitet från många danska bryggerier så blir det nog att passa på dem, även fast Djaevlebrygs Eklipse var granatbra på fat då jag provade den för ett par månader sen och Amagers Double Black IPA låter väldigt intresseant. Får se om jag plockar dem om någon dag istället. Istället blir det att först inrikta mig på SKA's båda öl och bunkra ett par Decadence IIPA som är helt superb och vars Ten Pin också ska bli kul att prova. Annars är Green Flash West Coast IPA en riktigt bra öl men något jag druckit rätt många gånger och den får kanske stå över till förmån för en dansk om någon dag. Epics Mayhem är ju ett självklart val den med, de har inte svikit mig än där nere! De La Senne Taras Boulba är en favorit, oerhört lättdrucken, crisp och läskande så om jag orkar kanske det blir ett helt gäng såna, men borde kommit framåt sommaren istället för nu! Jacobsen vet jag inget om faktiskt och Rodenbach Limited kommer jag nog att köpa ett par flaskor av, grym öl därifrån! För de som annars vill hitta nyheterna på systembolagets sida? Lycka till - nya sidan är SKIT enligt mig och helt omöjlig att hitta på! Puckon!

Men nu var det svart underbar öl!


Flying Dog Wild Dog Schwarz

Utseende: Mörk brunsvart vätska med litet ljusbrunt skum
Doft: Lätta toner av charkuteri, rökmalt men med lite snäll mild pepprig botten. Inte så rejäl som jag minns den på flaska
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra. Inte tunn men inte rejäl, väldigt snäll snarare. Smak av bär, syrliga bär och charkuteri. Kroppen blir mer och mer fyllig och den blir mer rejäl, men utan att explodera.

Betyg? - Bättre. Mild men samtidigt rejäl med smakrikedom som känns väldigt bra utan att bli för tydlig.


North Coast Old Rasputin

Utseende: Mörkbrun vätska med litet brunt skum.
Doft: Bränd mörk malt I en väldigt fyllig doft. Lite örtig, gräsig humle som ger lite djup och även lite bärsötma vilket ger än mer komplexitet åt doften som avslutas med mycket kaffe.
Smak: Lätt munkänsla med bra kolsyra. Bränt trä och aska med bittra mineraltoner som avslutas I än mer brand aska.

Betyg? – Bättre. Crisp, ren smak av bränt, aska och mineral. Men gedigen och rejäl smak och om denna är bra på flaska så är den grym på fat!


Flying Dog Gonzo

Utseende: Mörksvart vätska med brunt litet skum.
Doft: Mycket espresso med väldigt fyllig chokladdoft med en massiv grund med grymt tryck. Kaffeexplosion. Doftar underbart, och då är den ändå något kyld på fat och har inte fått stå och blomma ut i takt med att den värms upp.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Bärsmakande, lättrostade kaffebönor som smakar fräscht, rent och helt nymalet. Det drar lite åt barley wine-hållet och jag kommer att tänka på Bigfoot, fast med överdoserade smaker av kaffe och choklad. Men jag klagar inte! Fyllig malt, colabärigt sådär sött och lite fizzigt.

Betyg? – Bättre+. Smakar som en perfekt barley wine fast med massa kaffe. Massiv smak och underbart gott!

Tuesday, April 20, 2010

Ölbeställning 2 + Sierra Nevada Dark Lager, Flying Dog Gonzo, Rogue St Rogue Red

  • Hade svårt att hålla fingrarna borta från Bierkompass sortiment, så blev en till beställning med lite mer från De Molen samt Alvinnes Hop Triology. Alltid kul att parallelltesta olika sorter sådär. Så 23 olika öl är på ingång snart, trevligt värre. Särskilt kul ska det bli att prova Black Damnation samt testa de olika Mikkeller Black sorterna mot varandra (kanske mer än att prova själva Mikkeller Black i sig). Även lyckats få med lite amerikanskt som ännu inte ligger uppe för försäljning.
  • På lördag vankas det Dansk-provning i form av 3 x Nörrebro, Amager IPA och kanske BrewDog Abstrakt 01. Bara för att dra igenom dem för skojs skull sådär. Trevligt det med, mycket är trevligt denna vecka känner jag.
  • Till detta rekomenderas följande album för er som har spotify. Grungehjälten Mark Lanegan på sång i majoriteten av låtarna

Till och kring maten förra fredagen på Sorbon dracks det ju öl, och öl som ännu inte jag skrivit om. Nämligen dessa godbitar.
Sierra Nevada Dark Lager
På ena tappen finns denna brygd från ett av de bryggerier jag tycker bäst om som husöl – de levererar alltid och har vanlig och bra öl med vissa roligare brygder såsom Harvest-serien m.m. Denna kallas egentligen för Sierra Nevada Schwarzbier men på tappetiketten stod det Dark Lager så så får det vara tills vidare. Kategorin dark lager brukar jag ibland ha svårt för, jag gillar det lite maltigare stuket som ofta har spår av rökighet, charkuteri som sedan lätt sjunker bort mot en ljusare lagerkropp. Är denna i samma stuk?

Utseende: Minimala bubblor och cappucinofärgat skum. Lite mörkare brunt träfärgad vätska med strimmor av oxblodsfärg i.
Doft: Lätt mörkt och rostat med lätt rökig god doft där malten tynger ner det precis lagom. En lätt kryddighet och lite lätta toner av charkuteri, men inte mer än i form av kanske lätt rökt skinka. Inte alls så tung som den annars kan vara med andra ord.
Smak: Medelstor munkänsla med en förvånansvärt trevlig beska som passar perfekt med den sötma malten ger. Även efterbeskan är väldigt trevlig utan att det på något sätt känns vare sig humlat eller för uppbalanserat för att kontra bort eventuell humlesmak. Det smakar lätt men ändå mörkt utav torkade plommon och aprikoser. Här är det mer humlebeska än charkuteri vilket lyfter upplevelsen och ger en bättre fyllighet. Samtidigt är det lätt rökt skinka som sagt som gör att den ändå känns lite stiltypisk, om än med trevligare inslag av lite rå fruktighet och beska.
Betyg? – Bra+, Riktigt god och var mer och kanske lite annorlunda än vad jag förväntat mig. En perfekt öl att ha på tapp för de som gillar lite mörkare öl men inte vill ha något för tungt!


Erik körde på än tyngre och tog in en imperial porter.
Flying Dog Gonzo
En imperial porter med en mer omtyckt och välrenommerad storebror som fått i sig lite mer whiskey under sina dagar. Men nu var det lillebrors tur att träffa ölguden.

Utseende: Minimala bubblor. Gräddbrunt skum och en mörk brunsvart vätska.
Doft: Fin rätt fyllig doft dominerad av torkade mörka körsbär, skogsbär, russin och plommon. Ändå aldrig för mycket av den mörka fruktigheten. Inte heller är det för mycket utan precis lagom alkohol som biter till då och då och förhöjer de andra smakerna utan att det känns spritigt. Väldigt bra variation över lag med dofterna. Sötman får mig att tänka mer på en trevlig barley wine som det sakta smuttas på framför en brasa, så trevlig känsla att få här med.
Smak: Rätt lätt munkänsla med bra kolsyra. Mörka frukterna från doften återkommer välkommet i smaken fast nu med en kamrat i form av rökt trä som tallat på farfars whiskeyskåp. Jag finner även lite blommighet där någonstans som livar upp de tyngre smakerna och ger lite friskhet i smaken.
Betyg? – Bättre, trevlig sötma och bra smaker som tillsammans ger en öl som är utmärkt att sakta smutta i sig men som inte är för illasinnad att dricka mer av.


Rogue Saint Rogue Red
Till "efterrätt" delade vi en en torrhumlad amber ale där frågan är hur den enligt mig rätt klena amber ale typen funkar med större dos humle.

Utseende: Lätt grumlig röd vätska med botten med mer orangefärgade toner. Mjällt cappucinofärgat skum med minimala bubblor.
Doft: Rätt så torrhumlad med den lite typiska jordiga jordgubbedoften. Tillsammans till detta både en känsla av torkade, inlagda och sötade frukter och bär. Inte för humlepigg, om det beror på flaskans fräschör eller att det är så det ska vara vet jag inte – men skulle tro på en blandning. Slutligen är det en liten syrlighet.
Smak: Lätt munkänsla, väldigt tunn, med liten kolsyra som tillsammans ger en känsla av urvattnad humlejuice. Inte samma tyngd i smaken som doften vill säga. På tungan och direkt i munnen kommer smakerna fram bättre än då man börjar rulla runt den i munnen. Lite besk persika och lätt smak av mango om man noggrant följer de spår som lämnas. Däremot är den oerhört läskande och det får mig att ana att det är precis såhär man velat ha ölen. Läskande, lätt och tunn men ändå med okey beska och underliggande, fin, fruktighet. Slutar också med en liten smak av bittra kärnor.
Betyg? – Bra, läskande, fin, doft och smak i munnen. Säkerligen väldigt passande som en, paradoxalt nog, sommaröl som inte behöver smaka alltför mycket så länge den står upp på andra sätt.