Fredag blev 3 x Mikkeller och en uppenbarelse

Först ut, glöm inte BrewDog James @Bishops Arms på Folkungagatan idag, dock missar jag det vilket är lite synd. Men blir lite BrewDog på bloggen ändå idag.

Igår efter ännu en dags slit blev det ett litet besök i Bromma på Sorbon med Erik för en stadig bit mat och lite trevlig dryck. Utan att på förhand veta riktigt vad vi ville testa utan det fick bli lite spontana val. Cirkus 7 öl blev det under kvällen och de lär väl bockas av under helgen här på bloggen, men idag är det Mikkeller som får representera.

---

Mikkeller och BrewDog gjorde förra våren en samarbetsöl - Devine Rebel, den lyckades vi leta fram på Sorbon så i våra glas den fick hällas upp! En öl av två av de bryggerier som vågar ta ut svängarna och prova nya saker kan som vi vet antingen bli mindre bra (t.ex. Bashah:n som jag inte gillade så värst) eller bättre (t.ex. Juxtaposition som var riktigt bra)

Mikkeller BrewDog Devine Rebel
En barley wine från förra våren där ¼ har lagrats på speysidefat och där både ale och champagnejäst har tillsatts. En riktig berg-och-dalbana från två innovativa bryggerier!

Utseende: Rödbrun grumlig vätska med något nästan klart skinande nedtill. Inget skum bortsett från en liten döende kantrest.
Doft: Vilken doft! Humle som blivit till flytande juice och börjat dofta som finare likörer. Hallon, champagnejäst och annat gott tillsammans med mörkt socker och lite rökigt sting. Frukten ligger undertill och ger sötma och smak tillsammans med malten. Hugger till vid topparna med whiskystinget innan det bär av ned igen till en len fin njutning.
Smak: Medelstor munkänsla med liten kolsyra. Direkt är det en stor, alkoholbitande men inte jobbig smak som knockar en. Munkänslan går från rätt stor till att bli lättare och mjuk, len och med smak av söta persikokärnor, mandelmassa och ren smörkola. Inte brittisk karamellkola utan ren, mjuk smörkola. Speysidewhiskeyn och champagnejästen har verkligen växt ihop väl. Oerhört sippbar trots de 12.1%’en. Balansen är förstaklassig och går från sting till lekfullhet.
Betyg? – Bäst+, nästan toppbetyg, men detta är en öl som får betyget ”bäst” men som har det lilla extra. Komplexiteten, smakerna, balansen, resa – den är krävande men ändå rätt medgivande. En upplevelse för min del.

---

Senast vi var där har de den magnifika Mikkeller 1000 IBU på fat, den var såklart slut nu men istället var det Mikkeller Simcoe Single Hop på fat som gällde. En öl jag redan provat, och själv torrhumlat med Simcoehumle, men då på flaska. Så får se hur den är på fat.

Mikkeller Simcoe Single Hop
Utseende: Lite bruna reflexer i den lite matta bärnstensaktiga vätskan. Minimala bubblor och halvmjäll topp.
Doft: Simcoe är så gott så gott! Persika och lite passionsfrukt, kanske lite ananas. Med en uns av humlekotte som bidrar med lite jordighet. Kanske lite blommigare i doften än flaskversionen, dock inte utblommad utan bokstavligen jordnära.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Inte samma smakbomb som den var på flaska utan mer smak av humlekotte, jordighet och dov fruktighet. Något bittert kärnaktigt i eftersmaken.
Betyg? – Bra, lite sämre än på flaska, men fortfarande en bra single hop med en lockande doft.

---

Sista Mikkellerölen blir i sammanhanget ett fusk då den dracks i tisdags, men likförbaskat var den väldigt trevlig och bör bli omnämnd nu.

Mikkeller Fra & Til
Kvar från i julas så fick denna nu komma fram till slut. En imperial porter i julestil fast efter en eftermiddag i solen? Varför inte?
Utseende: Ljusbrun vätska och rätt mjällt skum med minimala bubblor.
Doft: Bränt och mörkt med lite pepprig choklad och bränt trä. Ändå med fina mörka humletoner i god Mikkelleranda. Efter det en släng med kryddor som lockar tillbaka julen med nejlika, pommerans och ingefära. Trevlig varm doft utan att bli för kryddig såhär efter julen, exempelvis var mycket annan julöl mindre spännande väl efter julen då kryddigheten mest var störande.
Smak: Rätt fyllig munkänsla men sen kommer en lättare munkänsla med mer bränt trä och kryddor fram. Liten lätt chokladtouch vilar under det mörka, kryddiga. Inte för mycket av något utan väl balanserad och bra humlad även i smaken.
Betyg? – Bra+, bra och varierad i smaken och inte alls fel att ta fram såhär in på våren.

---

Jahapp, är väl bara att konstatera att Mikkeller gör sällan misslyckad öl utan har en väldigt bra och hög lägstanivå vilket gör att man sällan blir missnöjd. Den nästan alltid närvarande humleprofilen som dyker upp oavsett öltyp är nästan alltid lika balanserad och tillåts sällan förstöra helhetsupplevelsen Bra för de som gillar humle, bra för de som gillar lite experimenterade, bra för mig.