Resan fortsätter - Jämtlands Bärnsten

Igår skrev Fred en intressant kommentar om diskussionen kring öl och dess priser, tyvärr har jag ingen möjlighet idag att gå vidare med den just nu. Men imorgon så vill jag fortsätta den diskussionen då han reste poängen med att vin- och ölkonsumenter har olika lojalitet vilket är en poäng jag delar starkt.


Men idag går min resa med jämtlands går vidare, fast nu i den takt jag råkar ramla över någon av deras öl. Denna gång rör det sig om deras Bärnsten. En premium lager med en lite mindre medaljlista jämfört med många av deras andra öl. Denna kan ”bara” stoltsera med ett guld, fast då i kategorin ”Bästa svenska öl oavsett kategori” , dock var det 2001.


Jämtlands Bärnsten

Utseende: Fin, just bärnstensfärgad, rätt mjuk vätska. Ser värmande och gott ut bara av att se på den välkomnande färgen. Skummet är poröst med mjäll topp och i god lagerstil vitfärgat med små till stora bubblor.
Doft: Samma doft av citrus men framförallt stall som i deras President och Pilgrim. Det höiga är nog en mer gräsartad och välutvecklad brödig doft som i mitt tycke är trevligare såhär än i den annars rätt metalliska och tråkiga doften/smaken. Liten ton av kola.
Smak: Medel munkänsla med bra och rätt rejäl kolsyra som skapar en bra och fyllig lager. Här gör sig denna fyllighet oerhört bra med den rätt torra, gräsiga smaken som blir en nästan mustig lager istället för en grå och kemisk sådan som i massproducerade motsvarigheter. Känns typiskt Jämtlands med en lite fruktig jäsig smak. Måste däremot påpeka igen hur trevlig fylligheten är när den serveras såhär relativt kyld. Liten dos humle märks i eftersmaken och letar man finner man fler små, korta, humlereferenser.

Betyg? – Bra-, typisk Jämtlands-öl, men fylligheten gör sig väl med det där maltigt, jäsigt, kolasmakande som är lite Jämtlands sådär. Det är något där som gör att den enligt mig höjer sig lite över Presidenten. Iaf när den serveras såhär. Denna välkyld på en varm dag i sommar till lite grillat blir det nog att testa.