Årets längsta namn: Hoppin Frog Fresh Frog Raw Hop Imperial Pale Ale

Från att ha haft en position som ett någorlunda varierande bryggeri till ett nästan fantastiskt bra bryggeri har Ohiobaserade Hoppin Frog växt fram som en bas till mycket av det jag gillar. För något år sedan var Mean Manalishi (kan privatimporteras just nu från Brill!) en av mina absoluta våta humledrömmar. Helt underbart god! Men Hoppin to Heaven är ju lika bra den!? Och sedan kom Hop Dam Triple IPA som jag smakade på mässan i höstas, helt galet pansarbra! Enda plumparna var nog Silk Porter som jag tyckte var god men likt många liknande porters lite tråkig, samt såklart deras Wild Frog Wheat Ale som var nästintill dålig. Man bör inte glömma de mörka ölen där BORIS - ekad eller oekad - och DORIS är ett grymt par (BORIS finns även han från Brill atm). Så hur går det när man korsar BORIS och sina humlebrygder? Jo Bodacious Black & Tan kommer och förändrar min syn på Black IPA utan att ens vara en sådan. Så vad jag menar är att om ni läser dessa ölnamn så kan jag nästan lova att många kommer le lite och tänka på att 'ja, han har rätt, den och den OCH den, är faktiskt riktigt bra'. Kanske är det att bryggeriet gör knappa tjugotalet öl, kanske är det tillgängligheten eller så är det bara så att man inte riktigt ger dem den cred de kanske är värda? För grym öl gör dem och med tanke på att det bara var 10-11 år sedan Fred Karm (hembryggare på 90-talet) satte igång bryggningen för Hoppin Frog så är de liksom de flesta amerikanska bryggerier i en utvecklingsperiod.

Här är något vi svenskar borde lära oss, att vår efterfrågan kan inte bli vad den är i övriga Europa eller världen utan ska den vara den måste vi nog antingen exportera mer (främst till en början runt i Norden) av ölen eller försöka få ut den i Europa. I USA är bryggerierna fortfarande rätt små (relativt sett) men likväl kan de knappt producera mer öl än för de närmsta 2-3 staterna. Men som tidigare har diskuterats, det är en hönan och ägget eller moment 22-situation där bryggerierna behöver kapital för att våga dra på stort för att utvecklas. Däremot bör man inte glömma att många andra bryggerier runtom i världen är i samma sits, även de amerikanska, men de vågar, de har en dröm, de satsar. Vad den skillnaden beror på vill jag inte säga något om utan det är upp till er att reflektera om.

Nu blir det öl i alla fall. En mild Imperial Pale Ale på snälla 48 IBU och med nyplockade färsk humle. - Hoppin Frog Fresh Frog Raw Hop Imperial Pale Ale.

Hoppin Frog Fresh Frog Raw Hop Imperial Pale Ale

Utseende: Lätt grumlig något mörkare vätska, ljust gräddigt skum som slutar i restformat.
Doft: Torkade söta frukter av aprikos, mycket aprikos och klementiner. Lätt humlig doft, mild humlig doft. Som en gammal outvecklad DIPA skulle man kunna säga lite negativt. Eller så är den som en Imp. Pale Ale och fruktig och mild.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Gammal torkad, gräsig fruktighet. Bra beska men ändå mild, väldigt mild. Imperial Pale Ale, okey om man ska vara sån. Men det är fruktigt och lagom, men det saknas något också. Lite mer kraft eller liknande nu slutar det i mild sötma och blöt humle.

Betyg? – Bättre(-). Rejäl pale ale med mycket torkad frukt med lite lätt beska. Chillad, men känns något gammal med den torkade frukten och en beska som inte slår in mer än lite lätt mot en kant. Men den är väldigt drickbar med sin mjuka stil och humlen framträder mer och mer i smak och arom ju mer den för vila upp sig i glaset och bli lite varmare.