Brooklyn Black Chocolate Stout, 19:90 på systembolaget, 10%, en favorit och mycket uppskattad chokladstout som många gärna bunkrar upp och lagrar ett tag. Jag själv har i 3 omgångar köpt på mig ett litet lager på ungefär 20 stycken, de är lätt värda det! Förra året då jag drack dem tyckte jag nästan att Rogues Chocolate Stout men framförallt Samuel Adams Chocolate Bock var lite bättre, Brooklyns var lite bitigare medan de andra var tyngre och ändå lenare smak, tyckte jag då.
Vad tycker jag då om Brooklyn Black Chocolate Stout i år?
Utseende: Ljusbrunt skum, minimala till små bubblor med medelstora på
toppen. Lätt poröst skum med desto mjällare topp, skummet dör ned till ett smutsigt litet lock. Mörkt brunsvart vätska.Doft: Mycket mörk mjölkchoklad och tydliga hintar om lite fruktigt kaffe. Inte för söt, inte för torr – utan väl balanserat! Lätt touch av mörka frukter utan att ta fokus ifrån chokladen. Lätt kryddighet för att piffa till doften ytterligare
Smak: Medel till hög munkänsla och relativt liten kolsyra. Lite god värmande alkohol som just värmer mer än stör genom att hålla till mer i eftersmaken än direkt i munnen. Mycket len men ändå samtidigt bitig chokladsmak. Mjuk och fyllig med fin styrka i eftersmaken som sprider sig fint i munnen. Lite småfruktig med typ körsbär. Bitter och rätt torr eftersmak. Liten hint av humlebeska. Detta är så som BrewDogs Paradoxer vill vara i fyllighet och kraft (både dem och denna har också 10% alkoholstyrka). Slutligen finns en lite läderaktig känsla.
Betyg? - Bättre+, värmande, god smak och kanonpris! Känns lätt och tung på samma gång och med fin smak som man vill ha mer av. En öl att både smutta på framför tv:n eller brasan på kvällen eller att dricka med några kompisar eller bara ha till maten. Kan inte riktigt hitta något negativt med den.
Så var det dags för samarbetsölen mellan BrewDog och Stone, nämligen Bashah. Brew Dogs kaxiga stil och Stones vilja att experimentera lite har lett fram till denna Black Belgi
an Style DIPA men som klassas som American Strong Ale av RB. Visste inte riktigt vad jag skulle se fram emot eller hur den borde smaka, så blir intressant.Utseende: Krämigt ljusbrunt skum, mindre än minimala bubblor med inslag av minimala. Poröst om man nu kan säga så om detta speciella skum, med mjäll topp. Kolsvart vätska.
Doft: Oj, man blir förvånad av humleexplosionen som slår en från doften, den svarta vätskan till trots. Det är tydlig amerikansk humle med goda dofter av grape över lite tropiska frukter. Samtidigt är det något bränt över doften. Jag och kommer att tänka på typ wokade grönsaker, kanske t.o.m soja. Nej, brysselkål är det (kraftig humle som slår över till detta). Troligen som resultat av lite stoutig touch på den fräscha humlen och där jästen för säga sitt.
Smak: Medel till hög munkänsla med liten men pirrig kolsyra. Smaken är liksom doften en blandning av god humle med mycket grape, citron och viss fruktighet blandat med mörkare smaker – inte som en DIPA med kraftigt maltigt piffad humle, utan mer stoutaktiga smaker. Man vill känna chokladen och kaffen, men jag slås mer och mer in på brysselkål spåret. Det är också någon underliggande jäst i det hela som troligen också spelar in på doften och smaken. Intressant, men bra? njutningsfullt? Eller bara experimenterat?
Betyg? - Ok+ - Bra. Svårt att bedöma en öl som är så olik så mycket annat, inte en DIPA, inte en Stout, inte en Strong Ale. Lite mittemellan och har lyckats variera smaker och dofter på ett bra sätt utan att kanske lyckas – men som å andra sidan inte misslyckas heller. Det är ett experiment som har slagit väl ut, inte i en bra öl, men i att man inte har failat!
Som nämnt igår blir det fotboll idag, om det dricks öl till det får vi se, av lathet och kyla har jag inte bestämt mig om jag ta mig till Råsuna. Supercupen liksom?
För de som är intresserade har jag hört att det finns ett par Samichlaus Helles kvar i bolagets virrvarr av butiker. Stor "rekomenderar att fynda"-knapp där.
No comments:
Post a Comment