Så vi kör igång kronologiskt.
BrewDog Zeitgeist
Utseende: Litet men poröst skum, medel till stora bubblor. Mörkbrun vätska
Doft: Mörkt bröd och lätt charkuteridoft med lätt rökighet. Lite bittert kaffe. Rätt typisk med andra ord
Smak: Lätt munkänsla med lätt/medel kolsyra. Väldigt lätt och bra fyllighet. Enklare charkuterismaker med en piff av rökighet. Bra men lätt eftersmak som inte håller sig kvar. Lite mörkt bröd i kryddigheten samt lite ljus choklad.
Betyg? - Ok+, Bra till mat och enkel och lättdrucken. Dock lite ”utvattnad”, som matöl får den ett plus, annars blir den nog utan.
BrewDog 77 Lager, en enligt mig mer lätt humlad lager än pilsner.
Utseende: Fint poröst skum, mini-mini bubblor och ett smutsigt litet lock som blir kvar. Bärnstensfärgat
Doft: Fruktigt med lite lätt tropisk doft. Men framförallt är det citrus och den där ”crisp”’en som finns där. Lätt men inte påträngande brödighet med väldigt lite maltig doft av majs.
Smak: Lätt munkänsla och typisk kolsyra för en lager. Lite lätt mandelmassesötma blandat med citron och med en lätt beska. Lite apelsin finns också där. Samma maltighet som doften med liten majssmak.
Betyg? - Ok+, bra lätt smakrik lager mer än pilsner. Som Pistonhead vill vara och Dugges redan är.
Sedan är det då dags för Paradoxerna.
Efter att ha suttit på Smokehead'en ett tag blev det så dags!BrewDog Isle of Arran
Utseende: Ljusbrunt skum med minimala bubblor, lättare på toppen. Brunsvart vätska
Doft: Typiska imperial stoutdofter med mycket bitter choklad och kaffe. Men nu med mycket fin rökighet från whiskeyn. Lite söt vaniljighet från lagringen lyser igenom och även en viss hint av kryddighet.
Smak: Lätt munkänsla med pirrig kolsyra. Mycket bränt trä och rätt framträdande whiskeysmak. Vanilj och en del fruktighet. Bra balans mellan rökighet och fruktig sötma. Inte så tung som jag förväntat mig av dens 10%.
Betyg? - Bra+, Inte så komplex som förväntat, men med bra bidrag från rökigheten.
BrewDog Paradox Smokehead. Med gamla utgångsdatumet som var daterat 2 år fra
måt till 10/10/10 (lite kul på sitt sätt med 2 år bäst före på en 10%ig whiskeystout)Utseende: Mörk genomsebar brun färg
Doft: Lite lättare än Arran. Dock fylligare och inte lika mycket imperial stout över den. Utan mer direkt whiskeyaromer. Fint balanserad rökighet men ändå lite för enkel.
Smak: Lätt mun och lite mindre pirrig kolsyra än Arran. Först kommer en rätt rökig och god smak, sedan en torrhet i munnen. Inte så mycket andra smaker utan det är bränt trä och torr rökighet. Inte heller särskilt tung för sina 10%
Betyg? - Bra, god men kan och borde förvänta sig mer jämfört med många andra kraftigare Whiskey stouts. Undrar lite över vilken "grundöl" de använt?
Överlag gör BrewDog bra öl, men de når sällan "hela vägen fram" utan ligger och studsar mitt emellan bra och medel och beroende på när, hur, varför man dricker dem. Blir kul att se hur samarbetet med Stone i form av Bashah "turned out" då jag dricker den nu någon dag.
Vad jag förstått är Riptide grunden till alla "Paradoxar". En ganska tunn imperial stout med andra ord.
ReplyDeleteJag sparade två Paradox Smokehead från släppet. Den ena drack jag efter ett halvår. Då hade den blivit snäppet bättre än originalet (vilket fortfarande är den bästa BrewDog-ölen jag druckit). Den andra fick vila ytterligare ett halvår, vilket gjorde mig besviken då den var ack så slätstruken. Isle of Arran var trevlig men inte så mycket mer.
ReplyDeleteFråga: Kan det sägas vara generellt att whiskylagrade öl inte behåller sin just whiskykaraktär särskilt länge? Som kaffeöl förlorar kaffespektrat efter för lång tid.
Nu har jag inte druckit särskilt många whiskeyöl som varit lagrade (annat än t.e.x Fullers Lim Ed Oak Aged Ale och någon mer).
ReplyDeleteMitt spontana intryck är att de vinner på smak, men blir lite lenare och rundare samtidigt. Vissa whiskeykaraktärer kanske förloras då. Men säkerligen beror det på grundölet. Ett grundöl som iaf i BrewDogs fall jag tyckte var lite tamt. Se t.ex. på Goose Island Bourbon County Stout som är från 2007 men har en bombastisk karaktär.
Men beror nog mycket på ölens förmåga att bevara styrka och kraft i smaken. I viss öl som är lagrade på whiskeyfat så lär ju smaken inte direkt utvecklas. Borde väl tvärtom smaka mer whiskey "färsk från fatet" jämfört med efter ett år på flaska. (ungefär som med kaffe, ja)