Ölnördsfrukost no 2? Mikkeller Beer Geek Breakfast - Flaska vs fat

 Igår var det en Mikkeller Coffee IPA som frukost-treat till alla ölfantaster. Men medan den ändå i botten är en IPA så kanske den inte gör sig lika bra som en mörkare - 'matigare' - stout skulle göra. Tur då att det finns fler frukostöl att omnämna. Nyligen drack jag faktiskt för första gången Mikkeller Beer Geek Breakfast - och tur som man hade så fick jag även testa på den på fat ett par dagar senare. Så inte helt otippad blir den en liten jämförelse mellan de båda.

 Denna oatmeal stout (25% havre) som numera bryggs hos Nøgne Ø har även ett par koppar bra kaffe i sig som Riccos Butik och Kaffebar har fått välja ut. Tanken är att få en hybrid av kaffe och havrestout med det bästa från båda. Mikkeller gillar inte bara öl, utan som vi har börjat se så gillas även bra och fina kaffesorter. Kaffe och havre, gör gröt på det senare och frukosten är klar. För att få till mer pondus i ölen har man även en hel radda andra maltsorter (pils, rökt, caramunich, brun, ljus choklad, choklad, rostat och så havre såklart). Denna variant, jämför mer den lite mer humlade ’hop breakfast’ har enbart Centennial och Cascade som humlesorter. Ölen är nog den av de ’vanligare’ europeiska ölen som jag har hört oftast i olika amerikanska beer podcasts och den har verkligen fått gehör på andra sidan atlanten. Tittar man även på olika rankingsidor så ligger den väldigt bra till (ligger 1’a som stout på RB, och har A- på BA där den dock klassas som American Double/Imperial Stout). Oavsett vad man kallar den så är det med andra ord en riktigt bra öl – på pappret. Sedan får vi se nu vad jag tycker.

Mikkeller Beer Geek Breakfast
Flaskan avslöjar att det är batch 471 och att den bryggdes i november 2009, alltså har den fått stå och stilla sig lite i åtminstone ett år.

Utseende: Mörkt brunsvart halvtrög fin vätska med ljusbrunt skum med minimala till små bubblor. Ser ut som den ska, bra första intryck.
Doft: Fyllig doft med bränd malt, bättre mjölkchoklad och mycket kaffe. Något syrlig besk karaktär som tar bort lite av det annars fylliga och mjukt söta. Det kanske låter lite väl simpelt att bara säga att det doftar rostad/bränd malt, choklad och kaffe – men det gör så på ett oerhört bra sätt. Det syrliga ger också mer komplexitet till den och för att vara på 7,5% så är det väldigt lovande. En mörkt kaffe och chokladbetonad stark porter kanske är närmare som referens.
Smak: Något lättare munkänsla, åtminstone mot vad jag förväntade mig – samtidigt tillräckligt fyllig och mjuk för att få till det. Liten lätt kolsyra. Smaken har mörkt kallt kaffe som har lite bitter choklad i sig men som hålls tillbaka av havren som är precis som i andra havrestouts jag druckit, lite mjukande och med en igenkänningsbär smak. Att kroppen inte är alltför kraftig är nog tur, för den är kraftig att dricka, det kanske börjar lätt men den blir alltmer fyllig och mjuk. Kanske har kaffesmaken försvunnit lite nu, kanske var den aldrig överdrivet påtaglig (eller så är jag lite biased nu då jag så nyligen har druckit deras Coffee IPA) – men smakerna och allt finns där. Men de var inte den smakrevolution mina smaklökar hade bettat på skulle vara där utan det är lite mer bränt och aska nu än kaffe och choklad. Nä, gammal kall espresso i kvadrat, om än med en dag i solen så att de blivit lite möra.

Betyg? – Bättre, en väldigt bra och potent oatmeal stout, särskilt med tanke på den relativt låga alkoholhalten (7.5%) och den lite tunnare kroppen. Det är först då man börjar förstå hur fyllig och rejäl smakerna är som ändå bär upp ölen så bra som de gör. Whiskeyversionerna lär vara riktigt bra då jag verkligen kan föreställa mig hur de lär vara – som handen i fickan med pluntan på sne liksom. Från början hade jag faktiskt ett litet minus bakom betyget, men det åkte fasiken bort. Ölen tar plats i munnen – inte bara när man dricker den utan även efteråt och även fast smakerna känns sublima så är de kaxigare än vad man tror om man inte själv tänker efter. Bedövande, hade bara önskat den lite mer smakrik.

Mikkeller Beer Geek Breakfast (fat)

Utseende: Mörkare brun vätska med chokladbrunt litet skum.
Doft: Tydliga inslag av kaffe. Inte vilket kaffe som helst, utan det doftar kvalitetskaffe – kallt, mörkt sådant. Nästan metalliskt kallt på ett bra sätt. Lite choklad dyker upp men det är mest kaffe här. Något som inte är helt lika framträdande i flaskan där det är mer variation på dofterna.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Här smakar det kaffe som är precis rätt rostat för att göra sig väl som smak. Inte för mycket, inte för lite utan lagom. Smakar även av ’hårda bär’, alltså typ färska kaffebönor och andra lite ’bitigare’ bär. Välbalanserad bitterhet som fixar till eftersmaken, dock är det hela något mindre fylligt än på flaska.

Betyg? – Bättre(+), inte för speciell i sig men kaffesmaken faller mig verkligen i smaken här. Rejäl, god och bastand smak och doft. Liquid coffee tänkte jag skriva, men det är det ju redan.. öl på kaffe snarare. Att just kaffesmaken är så mycket mer markant här gillar jag även fast jag påminde om att min flaska fått stå ett tag. Att kaffe inte ska stå luftigt vet man, men att den inte ska stå i öl?


Så? Nu vet jag inte hurpass 'färsk' den ändå bör vara på flaska eller om det bara var att den var lite trevligare på fat, kanske något simplare - mer inriktad på ett visst smakspektrum medan det var mer som skulle samsas i den på flaska. Båda var riktigt trevliga och betar jag bara av den här dagen väl så kanske det blir att öppna en flaska Beer Geek Brunch Weasel senare mot kvällen, eller varför inte Beer Geek Hop Breakfast - också något gammal, så får väl bli dags nu. Men är ölen bäst? Nej. Bland de bästa? Mnjae, beror lite på vad man är ute efter. Lättdrucken, god, bra kaffesmak, på fat rejäl kaffesmak. Sedan är det just det med smak - en smaksak.