Den sura ryssen - Russian River Sanctification

   Snart tävlingsdags på MankerBeerBlog @ Facebook!

 Alla ryssar är inte ondsinta, har lustiga mustacher och älskar vodka. Allt är inte Tjechov, Tolstoj eller Putin. Utan det finns en god ryss också - den ryska floden. Russian River är nästan mytiskt för många då deras öl sällan lämnar Californien och än mer sällan letar sig över pölen många kallar Atlanten. Men just idag (eller igår) var jag stark för då hade jag fått tag på en flaska Sanctification. Den är en del av en serie där Russian River lagrar olika suröl på vinfat (alla som har sett filmen Sideways vet hur mycket vingårdar som ligger inte långt från Russian River i Sonoma Valley). I Sanctification har mna tagit 100% Brettanomycesbakterier och tillsatt i ölen som sedan har fått ligga och gotta sig en längre tid. Super säger vi surisar och superdåligt säger de söta som inte lärt sig gilla disktrasor, gympahall och magsyra. Batch 005 och ölen har en alkoholhalt på 6.75% för de som vill veta det!

Russian River Sanctification

Utseende: Vattnig, matt gul färg. Lite som citronjuice. Poröst vitt skum med minimala till mellanstora porösa bubblor. Skummet lägger sig som en bubbelmatta på en millimeter ovanpå vätskan. 
Doft: En blommig torkad äng med strävt gräs, citroner som faller från himlen och funkpoliser som springer med exotiska frukter i famnen. Så doftar det. Mycket mer fruktdoft än tidigare suröl jag druckit från Russian River. Avslutar lite åt en geuze med örter, citrus och torrt gräs men drar man en veva i glaset så kommer humliga dofter av söt tropisk frukt fram igen tillsammans med välgömda torkade frukter som varit instängda i någon galen belgares källare ett tag.
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra. Lite mineralig vätska med rätt så vattnig mild smak. Sura gympaskor och plötsligt sveper det in ett hällregn av surt citrus ”acid rain” som först känns sött runtom i munnen innan det spricker upp och torkar ut och lämnar den där saltpeterkänslan i munnen. Örter och asiatiskt te och det är lite ljus belgisk ale över några snabba inslag. Smaken skiljer sig av naturliga skäl från doften då det är tunnare, surare och mer jävligt här – precis som man önskar sig.

Betyg? – Bäst. Även fast smaken är surare, har mindre tydlig fruktsmak och allt det där så är det riktigt gott. Här är det inte heller ”bara” suröl utan det är en till nivå med mer smaker, mer intryck och med mer av allt helt enkelt.