Tidigare delar:
1. Åre BryggCompagni
2. Kapusta Brewing
3. Bloggarna
Vi kör direkt vidare på del 4 av serien "nya svenska ölaktörer" där turen nu kommit till killarna bakom
Sea-Goat Brewing, årets silvermedaljör i
Mikkeller Hop Bomb Challange.
Bakom namnet som jag tror hänvisar till det
speciella djuret här, döljer sig två bröder; Viktor och Tobias Lund. Av en lite otippad slump börjar vår historia inte där utan för 6-7 år sedan. Då hade jag en grunge/rockklubb på Söder i Stockholm vid namn
Club Navelludd (indeed...) där vi förutom grym musik även hade liveband. Så en dag skulle vi ha det sköna stonerrockbandet
Jellyfish Syndrome på scen; ett band där Tobias var sångare och ännu en brorsa även var med. Att jag en handfull år senare skulle stöta på Tobias i helt andra sammanhang var nog svårt att tro för oss båda.
Hursomhelst, Sea-Goat Brewing handlar om att brygga god öl som ska vara god att dricka och välgjord trots låg nivå med simpel utrustning och minimala förutsättningar. Liksom de flesta hembryggare vill de göra öl som de själva gillar varpå det ofta blir humlecentrerade öltyper. Det var efter att ha pratat löst om att brygga öl en längre tid, men där ingenting hänt, som Viktor till slut fick ett litet startkit i present varpå det hela drog igång. Sedan dess försöker de brygga åtminstone två batcher i månaden och det var här som man beslöt att skicka in sin blott andra öl - deras
Hypertropicla PIPA (pineapple IPA, pineapple som en hint till de tropiska smakerna de var ute efter i humlen). Med den kom de som sagt två i Mikkeller Hop Bomb Challange och ölen kommer recenseras här under. De har även bryggt rätt vågat och friskt och i min åsikt vågar de experimentera med allt från chili till lakrits till "vanliga" sommar-IPA's. Första målet är kunna brygga mer vilket kräver både mer tid och utrustning. Mer öl, både sett till batcher men även batchens storlek brukar kunna ta sin tid att få igång, men sett till hur Sea-Goat snabbt har utvecklats och kvalitéen på deras öl så lär det inte ta alltför lång tid..
De två öl från dem jag har provat, Hypertropical PIPAn, rejält humlad med citra, amarillo, simcoe och tomahawk och deras chili-IPA
A Brown Reason to Live2 (chili) som även den är rikligt humlad med citra, tomahawk, simcoe och amarillo för att sluta på 152 IBU och 9,2%
är båda oerhört välgjorda där jag faktiskt föll helt för den senare av de två. Men för att ge er en bättre uppfattning av ölen så går vi nu in i djupet på dem båda.
Sea-Goat Brewing Hypertropical PIPA
Utseende: Disigt grumligt något brunare kola- alternativt mosig bananfärgad vätska med lite nougataktigare skum med minimala bubblor.
Doft: Humleoas. Som första gången jag doftade på Oppigårds Amarillo! Simcoen och Amarillon ger perfekta humlesmaker där Citran ger edge och mer citrus till de båda andras mer tropiska aromer. Tomahawken med sin höga alfasyra höjer beskan på ölen väldigt väl. Vispar man runt i glaset, vilket man måste för att få fram djupet i dofterna så är det mango, persika och Piña Colada (ananas och lite gräddigt).
Smak: Lättare till medelstor munkänsla med bra kolsyra. Kolsyran är inte alltför kraftig men mild vilket ger mer utrymme för fruktigheten i smaken. Mycket tropiska frukter och mycket citrus med humlekottar och en växande beska i eftersmaken. Lite metalliskt humleoljigt bitter på slutet, vilket jag börjat inse att jag personligen gillar. Bit för bit drar beskan fram och det är nyanser från Citran och framförallt Tomahawken som märks mest. Kanske att den trevliga fruktigheten förskjuts något, eller temporärt i förmån för beskan.
Betyg? – Bättre-. Den tappar ju längre ned i glaset man kommer då främst humlekotte etc kommer fram tydligare vilket nog är för att det är mer humlerester och annat som är kvar från bryggningen. Men för att vara killarnas ANDRA brygd någonsin så kan man ju inte vara annat än djupt imponerad. Hur de träffar rätt i doften och hur väl det börjar i smaken, imponerande och det finns mycket potential här! Ska bli intressant att dricka deras chili-IPA snart!
Sea-Goat A Brown Reason to Live IPA2 (chili)
Utseende: (se bild)
Doft: Fläder, massvis med fin fläderdoft och tropiska frukter. Sedan smyger sig en lurig chilisdoft fram med bade chiliespresso och chilichoklad. Inte hett utan bara précis en dos så att det anas och lyfter! Väldigt balanerade dofter och det är verkligen en fröjd att dofta på ölen!
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Chiliespresson går även igenom här mot en stor humlig vägg med tropiska frukter och chili-humlekottar. Kaffe och choklad blandas med frukter och tillsammans blir det bra mycket mer spännande än man kan ana. Hettar till lite efteråt och då är det lättare att ana chilin, gott är det oavsett!
Betyg? – Bättre(+). Ge dem ett bryggkontrakt på den här ölen, föll helt för dess smak av både tropiska frukter, humle och en perfekt chilismak och doft.
Tack för de fina kommentarerna! Det vore väldigt kul att göra en stor batch av den här. Vi gjorde ju faktiskt bara 3 liter av just chilivarianten, vi gjorde ca 17 liter utan chili. Skulle gjort tvärt om :D
ReplyDeleteÄr väl dags att sätta iaf en 23 liters batch av denna snart!
Jag vill smaka!
ReplyDelete