Mohawk Summer IPA
En till IPA i Mohawk-serien som vi börjat lära känna som en bra svensk serie IPA’s. 63 IBU och med lite karamellmalt som ska bidra med lite extra sötma. Dessutom torrhumlad med Magnum, Palisade och Simcoe. Rätt rejäl humling med andra ord och 6,8% är också trevligt.
Utseende: Rätt lågt skum som får tvingas upp, mjällt och lite äggult.
Färgen är grumlig varm persika med rödare inslag. Lite skumrester på glaskanten håller sig kvar.Doft: God rätt söt doft där karamellmalten är påtaglig och tillsammans med den fruktiga humlen ger lite brittiskt intryck i stil med bitters eller liknande. Men det finns också en rejäl dos fruktighet med främst mycket grape, men även lite åt mangohållet. Simcoehumlen är nog den som är mest påtaglig. Torrhumlingen är ju svår att undvika och visst märks den med lite tyngre tryckande beska. Dock kunde man önska mer fruktighet i en fräsch, svensk, sommar-IPA.
Smak: Lätt munkänsla med ok kolsyra. Smakerna slår direkt i munnen. Men första intrycket är annars att den är väldigt tunn, trots en rätt fyllig start, och mer åt bitterhållet än en bedövande humlekavalkad. Samtidigt har vi det i Mohawk Extra IPA och det kanske just är iden, att skapa kompletterande IPA’s istället för liknande. Men jag gillar det, den är ändå tillräckligt fyllig och har en bra beska som växer i munnen för att den ska vara trevlig. Kanske är det just detta som gör den så bra som sommar-IPA. Den ska inte vara för mycket, den ska bjuda på det bästa av allt men i bra format. Lite som en smakrikare och roligare Nils Oscar India Ale. Inga konstigheter liksom. Grapesmaken är rätt snäll och inte alls så besk eller sur som man kunnat tro på förhand men även det är trevligt och passar bra med beskan. För det är ju ”frisk citrus” som utlovas och det är fasiken vad det är, för en grape är inte alltid så besk utan kan även vara såhär trevlig. Samtidigt skapar karamellmalten och den fruktiga humlen något eget istället för att bara bli sött och tokfruktigt. Efterbeskan håller sig kvar men aldrig för mycket eller för kraftigt, utan perfekt lagom.
Betyg? – Bra+, Kanske lite högt betyg för en rätt tunn och enkel IPA. Men jämfört med ”stora svenska IPA’s” som Oppigårds Amarillo och Summer Twist eller liknande så är denna lättare. Inte smaklös på något sätt och inte klen – utan snarare är den väldigt bra avvägd. Vem som helst ska kunna plocka på sig 4-5 flaskor och kunna ha till lite grillat eller vad man nu vill äta. + alltså för användarvänligheten.
Har hört andra röster om denna som även dem tyckt att den var lite klen, troligen för att även dem förväntade sig något mer och kraftigare. Många tyckte också att den var lite för tunn och karamellig. Men då är man ju i valet och kvalet om man istället ska dra ned på humlen och på så sätt få en än smaksvagare brygd, alternativt göra som man gjorde och väga upp humlingen med exempelvis malt. Kanske borde man ändå vågat använda mer av den humlen man hade för att öka IBU:n åtmistone lite. 63 IBU är ju ändå inte alltför lite, men i sammanhanget så var det inte nog. Torrhumlingen då? Borde den ha känts av mer, varit kraftigare, hållits tillbaka för att släppa fram annat? Jag vet inte, men det är lite flipflop nog över den - inte så (bra) som förväntat men ändå en väldigt bra IPA att ha hemma över sommaren
No comments:
Post a Comment