Upplevelsen av att dricka en Carlsberg

Igår drack jag två öl häruppe i fjällen - en Heineken och en Carlsberg. Båda var sett till tillfället okey men det fick mig ändå att fundera. Till middagen här uppe Anka L'Orange så drack jag alltså en Carlsberg. Bara det känns lite underligt då man helst vill ha dryck som passar till maten, annars blir det ju som om jag skulle ta ett Extremt fruktigt vitt vin till maten -helfel.

Hur skulle jag bedöma min Carlsberg - utifrån däremot? För eller av någon som inte druckit den tidigare kanske, eller kanske utifrån någon som har den som favoritmåltidsdryck?

Här följer en kort redogörelse för vad som skulle kunna ske inuti en sådan persons tankar:

Jag har just tagit fram den perfekt nedkylda burken som har fått stå framme ett tag men som ändå har kyla kvar i aluminiumburken. Har ju hört att den ska vara kyld och nu ska jag ju ändå dricka den till lite god mat, så då får man inte snåla med förberedelserna. Annat var det på Roskilde då vi drog i oss 2 flak på en dag och alla var lika varma som avgasröret på en Saab.

Medan jag häller upp det i glaset inser jag varför jag föll för denna öl, dess gyllene färg som är lika klar som innehållet i en flaska Explorer på midsommar. Skummet är rätt trevligt, man har ju hört om hur viktigt en fin skumkrona är för att bevara smak. Ett vitt skum ser ju dessutom fräsht och inbjudande ut, värre är det med ales och sånt och om de har ett smutsigare skum. Vem vill dricka det liksom? Smakar ju gris. Eller såna där grumliga eller mörka öl som bara ser ut som dassvatten, nä guld är färgen man vill ha!

Ankan smakar underbart med en fin apelsinsmak och gott tuggmotstånd. Ölen smakar väl och de extra procenten, för det är ju ändå en Carlsberg Export, gör att jag tycker det smakar än mer och bättre än en vanlig Carlsberg. Här har jag ju också hört att alkoholen bär smak och det märks här, för här är det smakar. Kopparkittel och lite metall ger en syrlig smak som passar väl med maten. Den är inte ljus och lätt som såna där majsöl från sydamerika, de smakar mest sött. Inte heller har den lika blaskig smak som Sofiero utan här märker man att stora Carlsberg vet vad de gjort genom åren. Det här smakar öl såsom öl ska smaka, inga krusiduller och inga mörka smaker som typ i Guiness som bara smakar sot.

Lätt kolsyra och goda smaker gör det till min favoritöl som jag lätt kan dricka ett sexpack av på en kväll. Sen i takt med att Baccus nävar greppar mig så kan jag summera att det återigen var ett bra val av öl till min mat, precis som den var till chokladkakan igår, kommer vara till fotbollsmatchen imorgon och till fisksoppan förra veckan.

Så kära läsare, jag ska sluta dricka Stouts som bara smakar efterrätt och kaffesump eller IPA's som mest smakar som om man legat underst i en blender fylld tropiska frukter. För denna öl bevisar det som alla män vet - en öl ska vara lika med enkelhet, lätt att ta till sig och lätt att njuta av. För inte går det att göra med annan öl?