Så, del - eller snarare öl nummer 2 i helgen lilla Alvinnespecial blir dera suröl Morpheus Wild. De har ju gått bananas på att använda deras Morpheusjäst i samtliga öl - även sådana där jag personligen inte tycker att den kanske passar. Denna öl, Morpheus Wild, är en suröl som bara har fyra omdömen på RB där det också konstaterats att det är den osläppta ”Wild Undressed” som sedan blandats med Alvinnes Dark. IBU på 16 och alkoholhalt på 5.9%.
Johan, från ölbloggen portersteken kommenterade på inlägget om Naked Ladies att han inte heller var särskilt imponerad på Alvinnes brygder men att han hade en Mano Negra från dem hemma i Falun som väntade, därför blir morgondagens inlägg om just den (den står och värmer till sig lite här bredvid).
Innan jag släpper vildölen fri kan jag tipsa om följande playlist. Club Navelludd. Bra grungeskit helt enkelt!
Nä, nu blir det Mano Negra, sedan tripp till Sorbon, kom gärna förbi och morsa om ni ändå ska ta en fredagsöl. Let the wild beer run wild!
Utseende: Mörkt brun, nästintill svart vätska med litet brunfärgat skum.
Doft: Sura körsbär, lite trä och längst in en uns bränt socker
Smak: Lättare munkänsla med bra kolsyra med små bubblor. En inte alltför kaxig surhet utan snarare en som är sur men dämpas av lite trä’iga toner och lite mörkt socker som sötar av mot slutet. Slutresultatet blir lite blandat då jag hade förväntat mig mer surhet och mer körsbärssmak men som i smaken tas över lite av de lite ekfatiga smakerna.
Betyg? – OK+, tyvärr blir den i mitt tycke på tok för mittemellan och även om ”balanserad” ofta är ett bra omdöme för en öl så kan det ibland bli lite för lagom om man ska använda vårt svenska uttryck. Den är helt enkelt för tillrättalagd. Visst kommer surheten fram då och då ur det lite träigt mörka, men det finns inga alltför klara kontraster utöver det. Hellre för stora kontraster och man kan välja efter tycke och smak än något som ska ha lite av allt och inte får till det.
No comments:
Post a Comment