De Molen Hel & Verdoemenis 666
Utseende: Svartbrun vätska med litet litet brunt skum som lägger sig kring glaskanten.
Doft: Någon form av whiskey, men inte rökig eller med vanilj, men ändå med någon form av stuns (cognac visad det det sig ju senare). Mjuk, fyllig och väldigt potent doft men ändå rätt lugn och trivsam.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Riktigt bra smak av träfat och lite bärliknande fruktighet, röda äpplen typ etc. Känns finare och bättre än whiskeylagrat (vilket väl då stämde senare..). Någon form av kryddig, lite pepparliknande smak dyker upp lite ur lådan - men vad gör det? Det här känns väldigt elegant och fint, smakmässigt. Lite ihopblandade smaker tyvärr och som Menno sagt så är alla olika lagringar av dessa öl helt olika och bör inte ens kallas för samma öl – men med olika lagringar.
Betyg? – Bättre (+), det är en hel diskussion som finns – både inom vin, sprit och öl om huruvida och hur mycket intryck vätskan tar av olika fatlagringar och hur mycket, hur länge och av vad det gäller. Men jämfört med den ekfatslagrade versionen av denna öl så är denna mjukare, mer potent i smak och doft och lite eleganter. Nästan lite missvisande med att då kal
No comments:
Post a Comment