3 x Rogues japanska export

1994 (troligen lite innan) skickade Phred Kaufman iväg en förfrågan till Rogue Ales om att få sälja deras öl under sitt japanbaserade ölföretag (Ezo Beer). Jack Joyce, grundaren av Rogue Ales föll för iden och därefter började man skeppa över olika öl fast med annan logga och lite annat namn. Vissa öl blev helt omstyle'ade medan andra "enbart" blev exporterade, varför och varför just dessa vet jag inte, för går man in på Ezo Beers hemsida så säljs idag både det ena och det andra. Intressant kuriosa är vidare att Rogue Chocolate Stout först sattes ihop för att nå just denna marknad. Sedan dess exporteras ölen till 21 andra länder trots att det knappt utgör 1% procent av omsättningen. Det är även kul att se hur en person som Phred lyckats dra in t.ex. Haandbryggeriet, Nogne O, Mikkeller som säljs via Ezo Beer.

Jag själv snubbla över tre av dessa öl under besöket i New York och självfallet åkte dem ned i vagnen.


Rogue White Crane Bitter aka Dead Guy Ale

Utseende: Lätt grumlig mörkt orange vätska. Lutet ljus skum som dör till små smutsiga rester
Doft: Nötig och bitter doft där framförallt bitterheten växer sig djupare. Viss trevlig sötma.
Smak: Medelstor munkänsla, bra kolsyra. Bitterheten är central även fast den börjar lite sötare. Eftersmaken är även den dominerad av bittra toner. Mer än ”munkänsleöl” än något man kan finna för mycket smaker i. Lite för lätt mot slutet.

Betyg? – OK+, något saknas i form av smaker samtidigt som det finns saker som är väldigt trevliga och lovande. Känns lite typiskt ”Rouge”’igt torrhumlat.


Rogue Red Fox Amber Ale aka American Amber Ale

Utseende: Varmt ekbrun färg på vätskan. Skummer dör även ned här till lite smuts.
Doft: Som white crane bittern men mer torrhumlat. Kraftig doft och med lite samma nötiga doft. Mer beska i denna. Mörka fruktiga bär.
Smak: Medelstor munkänsla, bra kolsyra. Lättare smak i munnen men med en stor beska som fyller upp och växer. Goda bärsmaker och det nötiga i humlen gör sig väl tillsammans med dem.

Betyg? – Bra, mindre smakrik än torrhumlat god. Dock inte så kraftig eller smakfull för högre betyg.


Rogue Buckwheat Ale aka Morimoto Soba

Utseende: Ljusgrumlig vätska, lätt grågul.
Doft: Speciell doft, lätt fruktig. Vete och deg. Samtidigt lite kryddigt på något ”okryddigt” sätt som är lite svårförklarat. Boveteöl känns lite som en veteöl men med vanlig malt också. Småfunky.
Smak: Medelstor munkänsla, bra kolsyra. Fyllig och halvtunn känsla i munnen som nästan är pepprig och plastig i smak och känsla. Halvtorr och ändå degig.

Betyg? – Ok, speciell smak och doft men inget jag riktigt faller för. Har både en flaska Morimoto Soba samt Black Soba kvar hemma så blir att testa den igen senare.