Så var det äntligen fredag eftermiddag och för min del började den lite tidigare än såhär då jag runt 4-tiden så till slut fick möjligheten att avkapsylera en flaska Russian River Pliny The Elder. Fy fan vad underbar den var! Men för att läsa om den så får ni vänta någon dag då jag håller på att fixa ihop notiserna, och så är det ju fredag och snart andra advent och det känns som om vi alla har bättre för oss än att sitta och läsa och skriva om öl just nu. Men om vi drar tillbaka diten lite så var det en fredag förra och förr förra veckan också. Och allt sedan jag fick dricka den suveräna Cantillon Kriek så hade jag sett fram emot 3 Fonteinens dito, ett bryggeri som drabbats av ekonomiska problem och som nu säljer ut det mesta av sina lager i 'exklusiva' lanseringar för att få in pengar. För de som diggar bryggeriet kan jag rekomendera ett besök till Akkurat som framöver lär ha bunkrat upp lite av det som skeppats iväg. Men vi får hoppas att det hela löser sig och att de får fortsätta producera bra öl. För på något sätt så är det bryggerier som Cantillon, Fantôme och 3 Fonteinen som står för nästan en hel kvalitetskategori inom öltyper som Krieks, Geuzes, Saisons m.m.
3 Fonteinen Oude Kriek
Utseende: Mörkt sviskonfärgad vätska i glaset, mer mörkrött vid upphällningen där även ett rosalila skum kunde anas men som direkt fizza bort till en mörkt blank yta. Vackert på något sätt.
Doft: Mörka körsbär mot en rätt tydlig och likt näcken lockande källa av sursyrlighet. Lätta noter av unken källare och blåa bär.
Smak: Lättare munkänsla med fin fizzig kolsyra. Smaken är ren, körsbärscentrerad och lite mörkare kanske än Cantillonen. Lite blåbär också här i smaken och just den variationen (som nog härstammar från de lite mörkare körsbären) är vad som höjer denna lite över Cantillonen för mig, även om Cantillonen är snällare. Det är även en eftersmak som påminner om lingondricka och mandel. Hinkbart och gott! Däremot finns inte riktigt samma sura syrlighet som i Cantillonen, den finns såklart, men jag minns den tidigare som lite mer än såhär – men vad gör de då de båda är fenomenala!
Betyg? – Bäst, ja, att ge denna något annat än det som Cantillons Kriek fick i betyg är ett hån. Här verkar det finnas ett motsatsförhållande mellan de som gillar den ena över den andra – jag tycker de kompletterar varandra. Cantillonen är lite ljusare i sina smaker, kanske med lite mer syrlighet och är mer lättsam. Denna är lite mörkare, har lite mer bredd på smakerna, saknar samma syrlighet – men är minst lika bra.
3 Fonteinen Oude Geuze
Utseende: Trots en aggressiv upphällning så försvinner det temporära ljusa ’skummet’ snabbt ned och lämnar en liten häxring runt glaskanten. Vätskan är grumlig och lite urvattnat matt persikofärgad.
Doft: En inte alltför sur doft av disktrasa, äpple och sursyrlig citrus. En aning hö och grape anas också.
Smak: Lättare munkänsla som nästan fizzigt fräter på läpparna och i munnen med en följande fizzig lite kolsyra. Smaken är torr och rätt klen. Framförallt det tunna och torra är vad som märks av och smakerna som lämnas kvar är mestadels av lite sursyrlig citrus, stall och en äppelsmak som mer påminner mer något från en väldigt torr och syrlig cider. Smaken är rätt frånvarande i övrigt och det känns mer som om det är munkänslan som är intressant här mer än själva smaken.
Betyg? – Bra+, läskande, crisp och med en torr skön smak. Men jag saknar tydligare smaker, eller någon smak överhuvudtaget – här är de alla rätt måttliga och visst, kanske är det så det ’ska’ vara men jag har druckit andra geuzes med åtminstone mer antydningar till smak. Nä, tur att de gör en grym kriek!
No comments:
Post a Comment