God jul till mig själv! Russian River Pliny The Elder är årets julklapp

Vill ni i framtiden ha lättare/snabbare att läsa om andra historiska figurer och självkärlek, klicka in er på 'follow' här till höger så sköts det hela automatiskt och ni spar tid. Tid är mer tid till familj kärlek och öl! 

---

 Andra advent är nu över och dagarna inför jul försvinner i rätt rask takt, en och en. Istället för julölstester och liknande så satsar jag i år på att ge mig själv trevliga julklappar redan innan jul. Vi har ju nästan alla tänkt när oc hur vi ska öppna lite guldklimpar och annat vi har där hemma. Så då och då fram tills julafton så kommer jag öppna upp en flaska av något riktigt gott. Dagens julklapp till mig själv har jag pratat om lite de senaste dagarna - med all rätt - och den blev en perfekt liten gåva till mig själv i fredags efter att årets sista projekt vart klart.

Så god jul Manker önskar Manker!

För någon som skriver om amerikansk öl, gillar amerikansk öl och försökt leta upp amerikansk öl så är det lite underligt att jag aldrig ramlat över Pliny innan, eller ens Russian River för den delen. Men då ska man också minnas att jag började dricka och skriva mer ’seriöst’ för ungefär 14 månader sedan. Så jag är en ung så att säga. Själva namnet ’Pliny The Elder’ syftar tillbaka till den romerska multi-vetenskapsman som var med och gav humle dess latinska namn, "lupus Salictarius", eller ”wolf among scrubs.". Ni som druckit Beer Here Lupulus förstår den dubbla kopplingen I hur den ölen ser ut och heter..  Lupulus i det senare fallet var det senare namnet den fick. Hans brorson Pliny The Younger höll sedan fanan i liv och utforska det hans farbror startat.

Själva ölen Pliny the Elder är brygd med 40% mer malt och mer än dubbla mängden humle än deras vanliga IPA. Och som det står på flaskan: Respect you elder: Keep Cold, drink fresh, do not age! Pliny the Elder is a historical figure, Dont make the beer inside this bottle one! Not a barley wine! Age you cheese not your pliny! Respect hops, consume fresh! If you must, sit on eggs, not on Pliny! Do not save for a rainy day! Pliny is for savouring, not for saving! Consume Pliny fresh or not at all! Does not improve with age! Hoppy Beers are not meant to be aged! Keep away from heat!

Så för den som inte förstått poängen så ska den drickas färsk – och fasiken vad jag var rätt att den skulle vara gammal, men som Gyllenbock som även han hade köpt en flaska nere i Amsterdam sa så var den relativt färsk. Buteljerad 10/18/10 så vad mer kan man säga – färsk och god indeed!



Russian River Pliny The Elder
Utseende: Lite fint mörkt grumlighet i den rätt klart orangegyllenfärgade vätskan. Skummet är fyllt av minimala till små bubblor och lagom poröst men ändå kompakt och med en gräddig topp som lämnar fina rester kvar i glaset. Ser ut som öl ska. 
Doft: Humlekottar, precis lagom oljigt pinjebittra men med fantastisk lite söt doft av tropiska frukter och ändå lite sötad grape. Att det är 100 IBU märks inte då den extra dosen malt verkligen gör sitt och jag var nästan nära på att säga att det känns lite sådär blött maltigt havresött som t.ex. Southern Tier gör – fast tusen gånger bättre och inte riktigt havreaktigt. Efter en stund kommer det fram toner som påminner om parfymerad frukt – färsk IPA med andra ord. Den humlekottigt beska doften är ’konstigt nog’ värd att bara sitta och dofta på. Det är lite karamelligt och fint och små nyanser överraskar en hela tiden.
Smak: Lättare munkänsla med bra kolsyra, rätt len och med fina bubblor. Vilken fin smak. Bastant men ändå avvaktande och med en efterbeska som slår hårt och bestämt, här visar sig den höga IBU:n. Jag kommer på mig själv med att bara sitta och hålla i glaset och tänka efter hur beskan utvecklas i munnen, blommar ut och ger smak. Här är det inte beska bara för att utan det är verkligen skitbra! Påminner på många sätt om den även lite fruktigare DuganA’n från Avery fast ändå inte, utan jag tycker det finns en nivå till här. Återigen, finner mig själv att mer sitta och smutta, dofta, känna efter än vad jag nästan någonsin har gjort. Jag kanske inte hittar storslagna mångfalder av smaker, men det är samtidigt så bra att det inte gör så mycket. Det är precis så maltigt som det måste vara för att ge mer skjuts i smakerna och för att det inte bara ska bli beskt och jag tror att det är just det som gör denna till en så fantastisk DIPA. Troligen förväntar sig dem som blir besvikna på den att den ska vara fruktigare, beskare, mer. Men icke. Det här är hur en perfekt DIPA ska vara – rejält besk, med superb relation till maten och både lättdrucken men att ge just känslan av att man ska sitta och njuta den.

Betyg? – Kalasbra, självfallet. En öl som får min tid att stanna upp ska ha detta betyg. De som tidigare fått toppbetyget har antingen haft något speciellt som gett den min subjektiva kärlek, eller så har de varit så jekla komplexa att de måste ha det. Den här har allt. Det exotiskt fruktiga med det söta grape och citrussmakande och med den stora beskan – som tas ned av en perfekt balans maltighet. Ja, en lättdrucken öl man självmant sippar på – speciellt och värdigt.